Anders Kjellberg, Lunds universitet. Foto: Jann Lipka
A-kassepolitiken
försvårar avtalsrörelsen
avtal 2010 A-kasseavgiften för olika kategorier av anställda i samma företag kan skilja flera hundralappar. Det kan allvarligt störa lönebildningen, varnar forskare.
8 Okt 2009
En ingenjör betalar 90 kronor till sin a-kassa. En metallare 384 kronor. Unionenmedlemmar hamnar mitt emellan och betalar 214 kronor.
Så långt är allt som det är tänkt, regeringens reformer syftar till att förbund med hög arbetslöshet ska ha högre avgifter, även när de som i exemplet ovan kan arbeta på samma företag. Men vad händer när förbund samverkar som till exempel Facken inom industrins olika förbund gör?
Försvåras inte lönebildningen då, vilket strider mot en annan av regeringens uttalade ambitioner, den att inte lägga sig i lönebildningen?
Frågan ställs av sociologen Anders Kjellberg, Lunds universitet i ett working paper. Och han svarar själv att det "allvarligt kan minska förmågan hos industrins parter att sätta det så kallade märket."
Han pekar också på den obalans som uppstod mellan löntagare och arbetsgivare i och med att rätten att dra av fackavgiften slopades medan företagen inte behöver betala medlemsavgifterna till sina arbetsgivarförbund med beskattade vinstmedel.
Kjellberg lanserar också begreppet "omvänt jobbskatteavdrag". Med det menar han bland annat det faktum att arbetslösa a-kassemedlemmar är befriade från den förhöjda avgiften. Vilket innebär att när hon eller han får et jobb så flerdubblas avgiften till kassan, i praktiken att jämföra med en skattehöjning.
Lars Laurén
Reporter
Work+46 (0)70 672 52 59
Skicka e-post
Skriv kommentar