Allt fler väljer högre studier
högre utbildning Rekordmånga studerar i dag på högskolan. Utbildning blir sannolikt en viktig fråga i höstens val. Samtidigt pågår flera stora förändringar i högskolesektorn.
2 Jun 2010
Debatten om högskolan har pågått länge och partiernas åsikter om hur den ska organiseras går isär. Säkert är i alla fall att antalet studenter mer än fördubblats sedan högskolereformen 1977. Det kan bland annat förklaras med att man i början av 90-talet satsade stora statliga resurser på de nya lärosätena.
– Det ledde till en demokratiseringseffekt då en utbildning som ligger nära minskar det sociala avståndet. Chansen att personer från studieovana hem söker till högskolan har ökat från 20 till 40 procent, säger nationalekonomen Susanna Holzer som skrivit doktorsavhandlingen University Choice, Equality, and Academic Performance.
I dag finns omkring 50 lärosäten i Sverige och under förra läsåret var fler än 400 000 studenter registrerade vid dem under något tillfälle. Men personer från studieovana hem är fortfarande underrepresenterade.
– Största problemet en arbetarunge har är sin bakgrund. Valet att studera för dessa unga vuxna är inte lika självklart som att välja att gå ut på arbetsmarknaden direkt. Familjens och omgivningens uppmuntran och mentala stöd betyder mycket för huruvida en individ kommer att studera vidare eller ej, säger Susanna Holzer.
Samtidigt menar både Sveriges förenade studentkårer, SFS, och TCO att högskolans ekonomi håller på att urholkas.
– Politikerna måste satsa på grundutbildningen, det skulle leda till en bättre välfärd. Det behövs mer lärarledd tid, högre studiemedel och pengar till studentinflytande, säger SFS:s ordförande Klas-Herman Lundgren.
Just nu pågår också ovanligt många förändringar i högskolesektorn. Kårobligatoriet ska avskaffs, studieavgifter för utomeuropeiska studenter införs och det blir nya antagningsreglar till högskolan i höst.
– Utbildning är en viktig valfråga och handlar om vår framtida konkurrenskraft. Det pågår en intensiv debatt och många grundläggande saker är uppe för diskussion. Regeringen flyttar bestämmanderätten från staten till lärosätenas rektorer och styrelser, säger Klas-Herman Lundgren.
Under våren släppte regeringen även en omdiskuterad proposition om högskolans kvalitet. Den föreslår ett nytt sätt att mäta kvalitet på utbildningar och till skillnad från tidigare ska de lärosäten som presterar bra tilldelas mer resurser.
– Högskolor och universitet ska få större möjlighet att bestämma och forma sin egen verksamhet. Vi vill fokusera mer på resultaten än på processen, säger Tobias Krantz, högskole- och forskningsminister.
Förslaget har dock fått kritik för att vara oförankrat hos rektorer, studenter och Högskoleverket. Kritiken har bland annat riktats mot att de självständiga arbetena fått stort utrymme.
Natalie Roos Holmborg
Reporter
Work+46 (0)8 782 92 16
Skicka e-post
Skriv kommentar