Anders Åkerman: Rättvisemärkt
kan hjälpa – till en början
schysta villkor Rättvisemärkt får marknaden att fungera bättre och överför resurser från rika till fattiga länder. Men blir märkningen för omfattande kan den bromsa strukturomvandlingen, snedvridna konkurrensen och hämma välståndsökningen.
25 Nov 2010
Det menar nationalekonomen Anders Åkerman, som visserligen är positiv till rättvisemärkningen, men inte utan reservationer. Han menar att investeringar i utbildning och maskiner, ökad frihandel och slopade skyddstullar i de rika länderna är vad som mest behövs. Allt detta skulle gynna fattiga odlare i tredje världen mer än vad märkningen gör, enligt Anders Åkerman.
– Jag tror att rättvisemärkt kan ha positiva effekter för att ge människor en drägligare tillvaro. Men lika viktigt som att konsumera märkta produkter är att främja handelsliberaliseringen och sänka tullavgifterna. Det gäller framför allt jordbruket.
– Framför allt måste vi minska tullskillnaden mellan mer utvecklade varor och råvaror, som choklad jämfört med kakaobönor, som bara är till för att skydda europeisk industri.
Ekonomer och debattörer som är väldigt kritiska hävdar att den välståndsalstrande strukturomvandlingen stoppas av rättvisemärkningen.
Gamla strukturer bevaras och nytänkande hämmas. Anders Åkerman menar att detta förmodligen skulle bli sanning om rättvisemärkningen dominerade i handeln.
– Då uppstår ju en diskriminering eftersom Fairtrade är mer aktivt i vissa länder än andra, och de mest marginaliserade jordbrukarna ofta saknar kapacitet att ta sig fram till märkningen.
Men där är vi inte än, menar Anders Åkerman. I dag är Fairtrade och rättvisemärkta varor snarare ett medel som får marknaden att fungera bättre, både i väst och i tredje världen
– Vi har ett informationsproblem. Producenter och konsumenter är sig långt ifrån varandra. Där är rättvisemärkt en effektiv lösning som höjer välfärden. Odlarna får bättre betalt och konsumenterna i väst är beredda att betala 10 eller 20 kronor för att veta att kaffet eller skorna är producerade på rättvisa villkor.
Producenterna garanteras ett minimipris för sina Fairtrademärkta varor. Man kan undra om detta inte hämmar prisbildningen. Nja, Anders Åkerman menar att även där kan rättvisemärkningen göra nytta.
– Rättvisemärkt är verksamt i länder det saknas fungerande finansiella institutioner och där tillverkarna därför inte kan försäkra sig mot prisförändringar. Där kommer märkningen in som lösningen.
En industrialisering inom jordbruket och av hela landets näringsliv kan fördröjas av subventioner och prisgarantier, enligt nationalekonomisk teori. Men Anders Åkerman vill gärna problematisera det förhållandet också.
– Man ska komma ihåg att man i många länder har försökt att utveckla nya sektorer med hjälp av bistånd utan att lyckas.
– Det viktiga tror jag är att höja produktiviteten inom jordbruket. Där tror jag att rättvisemärkt kan spela en positiv roll. Detta eftersom en del av priset sätts av till en social premie som återinvesteras, exempelvis i utbildning, vilket gör det lättare att ställa om i produktionen längre fram.
Verkliga problem kan dock rättvisemärkningen skapa om den någon gång i framtiden skulle dominera inom handeln, enligt Anders Åkerman. Då uppstår diskriminering eftersom rättvisemärkt är mer aktivt i vissa länder än andra.
– De allra mest marginaliserade jordbrukarna har ofta inte kapacitet att ta sig fram till märkningen. De saknar resurser att betala fasta kostnader, saknar rätt kunskap om världsmarknaden och även kunskapen om att märkningen finns.
Lennart Frykskog
Red. sekr.
Work+46 (0)70 668 91 64
Skicka e-post
Skriv kommentar