– Väljarna får betala ett högt pris för den politiska maktkampen, säger Anne-Marie Pålsson. Foto: Riksdagen

Anne-Marie Pålsson: Dags att
börja använda statens överskott

ekonomi Överskottet i statsfinanserna är inte ekonomiskt rationellt. Det handlar om politik. Regeringen vill framstå som ansvarsfull och klok inför media och väljare. Den salvan står Anne-Marie Pålsson, M, och docent i nationalekonomi i Lund för.

Skriv ut
Skicka till en vän
Dela med andra

Tipsa

27 Apr 2011

Sparandet i den offentliga sektorn har gått till överdrift, anser hon. När statsskulden nu är nere i 35 procent av BNP finns inte längre några ekonomiska skäl att fortsätta minska skuldsättningen.

För att främja en sund ekonomisk utveckling vore det bättre om staten sänkte skatterna eller investerade i infrastruktur som vägar, höghastighetsjärnväg mellan storstadsregionerna och bostäder, menar Anne-Marie Pålsson.

Krav på överskott var motiverat i slutet av 90-talet när den svenska statsskulden var hög, men knappast i dag när Sverige har en av de allra mest solida statsfinanserna i industrivärlden. Ekonomisk forskning ger heller inget stöd för fortsatt förstärkning, menar hon.

– Väljarna får betala ett högt pris för den maktkamp som pågår mellan blocken om vem som framstår som mest ansvarsfull. Ett överskott hos den svenska staten är samma sak som att i lag tvinga en annan sektor i ekonomin till underskott, sade hon vid ett seminarium som tankesmedjan Timbro arrangerade på onsdagen.

Anne-Marie Pålsson presenterade samtidigt sin nya skrift, Överskott till överdrift?, där hon kritiserar den konsensus som rått i svensk politik sedan riksdagen den 14 juni 2010, i lag beslutade att införa krav på den offentliga sektorn att visa överskott i sina finanser.

Anne-Marie Pålsson menar att en statsskuld på 40 procent, alltså 5 procentenheter högre än dagens nivå, vore rimligt. Skulden vore ändå betydligt lägre än de flesta jämförbara länder i Europa och långt under det krav på högst 60 procent som gäller för EU-länderna och som är tänkt garantera en balanserad ekonomisk utveckling på sikt.

– Ett sådant sparmål skulle frigöra 470 miljarder kronor i reformutrymme under den här mandatperioden, fram till 2014. Det räcker till 1 000 mil ny motorväg, höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, eller till att bygga 200 000 nya bostäder av genomsnittlig storlek på 70 eller 80 kvadratmeter.

Anne-Marie Pålsson hävdar att det sannolikt bara är en tidsfråga innan debatten vänder och någon sida inom politiken, sannolikt Socialdemokraterna, tar tag i överskottsfrågan och börjar driva valvinnande krav på reformer.

– För mig är det obegripligt att regeringen av ren självbevarelsedrift inte tar initiativ till investeringar. Det borde vara viktigt att vara steget före och göra något klokt av pengarna.

Hans Lindblad, statssekreterare på finansdepartementet, var på plats för att försvara överskottsmålet. Han hävdade att statsfinanserna behöver stabiliseras ytterligare innan man kan frigöra ett större reformutrymme än det man nu har.

– Utan stabila statsfinanser biter ingen ekonomisk politik, och då äventyrar man välfärden. Det kommer att skapas ett anständigt reformutrymme, men det är viktigt att vi inte sätter sprätt på pengarna innan vi har dem.

Det krävs också en rejäl buffert för att klara ett ekonomsikt bakslag, menar Hans Lindblad, och pekade på krisdrabbade länder som Irland och Island.

– De gick från en statsskuld på 20 till 80 procent på kort tid när de drabbades av krisen. Starkare än så var inte skyddet.

Men Anne-Marie Pålsson var inte imponerad. Det saknas idéer hos regeringen, ansåg hon.

Robert Gidenhag, VD för Skattebetalarnas förening, var tredje person i panelen på seminariet. Han hamnade för en gångs skull åsiktsmässigt i en mellanposition, konstaterade han.

En låg statsskuld är bra, men har vi inte passerat gränsen där vi kan frigöra ett reformutrymme för andra ändamål? undrade han.

Fotnot: Anne-Marie Pålsson var moderat riksdagsledamot 2006–2010.