Ulrika Boëthius, Finansförbundets 1:e vice ordförande. Foto: Lars Laurén
Är sifferlösa avtal bra för
kvinnors löneutveckling?
sifferlösa avtal Sifferlösa avtal gynnar kvinnors löneutveckling, tycker bland andra Saco och Ledarna. Fel, sifferlöst är omodernt tycker Finansförbundets Ulrica Boëthius.
12 Apr 2011
Sifferlösa avtal är åter på tapeten. I förra veckan tecknade Vårdförbundet och Sjukgymnastförbundet ett sifferlöst avtal med SKL/Pacta.
Med förhoppningen att få ut mer om arbetsgivarna inte är bundna av ett centralt bestämt löneutrymme på si eller så många procentenheter.
Modellen har andra förespråkare, arbetsgivare, flera av Sacoförbunden och fristående chefsorganisationen Ledarna anför ibland centrala avtal som ett omodernt hinder för individens, och inte minst kvinnliga individers löneutveckling.
– Sifferlösa avtal har provats, utvärderats och förkastats. De är helt enkelt omoderna, skrev så Ulrika Boëthius, Finansförbundets 1:e vice ordförande, i en debattartikel i Göteborgsposten i förra veckan.
Hon prisar i stället kombination av centrala avtal och individuella förhandlingar:
” I ett modernt kollektivavtal kombineras kollektivavtalets grundtrygghet med den anställdes rätt och möjlighet till individuella löneförhandlingar. Det ena utesluter alltså inte det andra.”
Ulrika Boëthius är överens med vissa av sina meningsmotståndare om att lagstiftningen mot osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män inte förmått avskaffa denna orättvisa.
Hon framhöll därför banksektorns nya kollektivavtal som en historisk händelse:
”Om avtalet fullföljs har vi åstadkommit något som många välmenta avsiktsförklaringar och drygt 30 års lagstiftning misslyckats med. Då blir jämlika löner inte bara ett hygienkrav som formuleras i visionära ordalag vid förhandlingsbordet, utan också något som syns i lönestatistiken.”
Hur ska det gå till, Ulrika Boëthius?
– Hela lagstiftningen går ut på att hitta enskilda jämförbara individer. Men min erfarenhet är att arbetsgivaren alltid har tusen goda skäl till att just den enskilda kvinnan ska mindre än den enskilda mannen.
– Vi vill vända på hela frågan och titta på större grupper.
Sedan är det ingen central funktion som ska bestämma vad som är osakligt.
– I stället får de lokala cheferna dels kunskaper om hur det ser ut på deras avdelningar och i uppdrag att rätta till det. Dels får de veta att det är OK att lägga pengar på att rätta till det.
Det uppstår då en positiv process i stället för en process som letar fel, hoppas Finansförbundet och deras motpart, bankarbetsgivarna, BAO.
Lars Laurén
Reporter
Work+46 (0)70 672 52 59
Skicka e-post
Skriv kommentar