Årets löneavtal klarar inflationen

avtal 2010 Svenska löntagare har aldrig haft så mycket pengar att röra sig med som de senaste tio åren. Nu dämpas utvecklingen, men i årets avtal lyckas facket ändå försvara lönerna mot inflationen, säger flera ekonomiska bedömare som TCO-tidningen talat med.

28 Jun 2010

De uppgörelser som hittills slutits är på en lägre nivå än i de närmast föregående avtalsrörelserna. Det handlar om löneökningar på 1,5 procent eller lite mer per år
Men det verkar vara tillräckligt för att försvara reallönerna och möjligen öka dem något.
– Det finns relativt goda utsikter för en viss uppgång av reallönerna, säger Roger Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Han tror att löneglidningen kan bli begränsad i näringslivet och kan eventuellt dämpa möjligheten till ökade reallöner. Dessutom varierar hushållens ekonomiska situation mycket. I familjer där en eller två arbetstagare har förlorat jobbet är ekonomin naturligtvis betydligt sämre än i familjer med anställningar.
Den närmaste tiden kan vi vänta oss räntehöjningar. En viktig orsak är hushållens stora lån.
– Under tio femton år har huspriserna stigit med 7 till 9 procent om året. Med en mer sund utveckling på fastighetsmarknaden skulle de stiga 4 till 5 procent om året. Utvecklingen oroar Riksbanken, som måstet försöka få ner hushållens skuldsättning.

Enligt Roger Bergqvist kan vi vänta oss två räntehöjningar, en under sensommaren och en under hösten. Det hoppas han sänder ut varningssignaler som dämpar hushållens lust att låna.
På Institutet för privatekonomi, Swedbank, håller dess chef Ylva Yngveson med om den goda situationen för dem som har arbete.
– Löntagarna har haft en fantastisk utveckling de senaste 10 åren när man ser på den disponibla inkomsten. Svenska löntagarhushåll har aldrig tidigare haft det så bra, säger hon.

Ylva Yngveson tror också på små reallöneökningar de närmaste åren, men konstaterar att många hushåll får det tufft med sin ekonomi när räntorna höjs.
– Förhållandet mellan hur stor lön man har och hur stora lånen är kommer att ha väldigt stor betydelse för det enskilda hushållet.
Beräkningar från Institutet för privatekonomi visar att en familj med två inkomster på 20 000 kronor i månaden och ett miljonlån klarar de väntade räntehöjningarna, men inte om lånet är högre.
Även om familjen har betydligt högre lön, 35 000 kronor var, klarar de inte så mycket mer på grund av marginalskatterna.
– Det blir tufft för dem som har högre löner och har kunnat ta större lån.
Ett annat problem är att sparandet skiftar mycket mellan hushållen. Var tredje vuxen person har högst 10 000 kronor på banken.

– Det är inte en tillräckligt stor buffert och denna grupp minskar inte. Däremot minskar gruppen som har problem med pengar i slutet av månaden, enligt vår hushållsbarometer. Den är nu under 10 procent av hushållen, säger Ylva Yngveson.

I Konjunkturinstitutet nya ekonomiska prognos är bedömningen densamma som i mars: Löntagarna får vissa reallöneökningar de kommande åren, konstaterar generaldirektör Mats Dillén.
– När vi granskar hushållens reala inkomster ser vi även i fortsättningen ganska goda disponibla inkomstökningar. Orsaken är en förbättrad arbetsmarknad och en positiv utveckling av reallönerna de närmaste åren, säger han.