Foto: Leopard förlag
En lag från 1972 reglerar de hushållsanställdas villkor. Standarden är långt under den som gäller i moderna kollektivavtal. Foto: Vincent Yu, AP-Photo/Scanpix
Dags att ge hemarbetare i Sverige
rätt till samma villkor som övriga
debatt Det rättsliga skyddet för hushållsanställda i Sverige är lika dåligt som i fattiga länder. Det skriver frilansjournalisten Kristina Mattsson. Hon befarar att gruppen ökar i omfattning när papperslösa göms i ett undanskymt hörn av arbetsmarknaden.
11 Jun 2010
Just nu diskuteras hembiträdens och andra hushållsanställdas rättigheter på FN-organet ILO:s stora konferens om arbetslivsfrågor i Genève.
Det är lätt att förfasa sig över utsugning och usla arbetsvillkor i fattiga länder långt borta, men sanningen är att skyddet för hushållsanställda inte är ett dugg bättre i Sverige.
Den som jobbar för ett städföretag eller brukarkooperativ har visserligen villkor i samklang med resten av svensk arbetsmarknad. Men det finns en liten men utsatt grupp av personer som är direktanställda i andras hushåll, som hembiträde, personlig assistent eller au pair. Deras rättsliga situation är ungefär den samma som i vilket eftersatt land som helst.
De hushållsanställdas villkor bestäms av en särskild lag från 1972 som heter Lag om arbetstid mm i husligt arbete, som stiftades i en tid då alla förutsatte att hembiträdesyrket skulle dö ut.
Lagen månar verkligen om hushållsarbetarnas väl och ve. Hon ska få behövlig nattvila. Åtminstone ”såvitt möjligt” ska tiden mellan klockan 24 och 05 ingå i nattvilan.
Det måste kännas skönt att ha lagen i ryggen, när hembiträdet slår näven i bordet och säger: Nu är klockan tolv på natten, nu kräver jag att få min nattvila!
Vad gör det då att lagen inte ger stöd för att säga samma sak klockan 23.
Debatten om Las och anställningsskyddets katastrofala följder för sysselsättning och arbetsmarknad kan hembiträden och chaufförer lugnt bläddra förbi, för frågan gäller inte dem. De har nämligen inget anställningsskydd.
En riktig trotjänare som jobbat i mer än tio år kan visserligen ställa extraordinära krav och har tre månaders uppsägningstid. Men en månads uppsägningstid är det normala, och inga skäl till uppsägning behöver anges.
När anställningsskyddet inte finns blir annan arbetsrätt satt ur spel. Visst kan ett hembiträde ta föräldraledigt, semester eller studieledigt, men det blir rättigheter på papperet när en person kan sägas upp utan giltig orsak. Det visar arbetsrättsforskaren Catharina Calleman i sin bok Ett riktigt arbete?
Lagen säger inte ett ord om lönenivåer. Kollektivavtal med enskilda hem är ytterst ovanliga. Om facket ska ha en chans att hitta missförhållanden hos enskilda familjer är enda vägen att medlemmen själv larmar.
Kommunal, som har hand om detta avtalsområde har gjort en kartläggning, som visar att de slutit fyra (!) hängavtal med enskilda familjer i hela landet.
För de hushållsanställda som inte är någon av dessa fyra som omfattas av hängavtal finns det alltså inga gränser nedåt för hur låg lönen kan bli. Vad betalar de i Malawi? Det kan kanske bli en ny svensk riktningsgivare?
Arbetstiden för hushållsanställda ska vara de normala 40 timmarna i veckan. Men innefattar arbetet tillsyn av barn får arbetstiden förlängas med ytterligare 12 timmar. Det räcker med att hushållets medlemmar själva är ”ur stånd” att se till barnet av så vardagliga skäl som förvärvsarbete utanför hemmet, för att övertid ska kunna tas ut, ty det säger lagen.
Om arbetsgivaren blir sjuk finns ingen gräns. Då får ”övertid tagas ut i den utsträckning som förhållandena kräver.”
Om kompledighet blir ersättningen så ska hembiträdet få ledigt ”vad som kan anser skäligt”
Upp till arbetsgivaren att bestämma alltså. Om den anställde inte vågar säga emot kanske två extra lediga timmar varannan söndag kan anses skäligt? Som ILO:s konferensrapport visar så anses ju hembiträden ha mycket lägre krav på livet än andra människor.
Regeringen har nyligen gjort en översyn och kommit fram till att lagen duger bra som den är, med tillägget att arbetsmiljölagen ska gälla även för de direktanställda.
Så förargligt då att inspektioner av arbetsmiljön i privata hem nästan är omöjliga att genomföra. Privatlivets helgd skyddas av rättspraxis på en många rättsområden och skyddet är starkt i många internationella konventioner, som EU-stadgan, säger Catharina Calleman.
I lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete står att inspektioner i privata hem bara får göras om en part begär det eller om det finns särskild anledning.
Situationen i Sverige skiljer sig med andra ord ganska lite från de upprörande förhållanden som ILO redovisar i sin konferensrapport Decent Work for domestic workers.
I rapporten konstateras att hushållsarbete är ett av de äldsta och viktigaste yrkena för kvinnor i många länder. Vakter, trädgårdsmästare och chaufförer är manliga hushållsarbetare, men över 90 procent av de anställda i sektorn är kvinnor.
Överallt är arbetet underbetalt och lågt värderat. Lönediskriminering på grund av kön och härkomst förekommer ofta, liksom sexuella trakasserier och förödmjukande behandling.
ILO:s rapport påpekar att efterfrågan på arbete i hushållen är huvudorsaken till massmigrationen av kvinnor från länder i syd. Med ökande klassklyftor kan man befara att gruppen direktanställda i hushåll kommer att växa även i Sverige. Allt fler papperslösa göms undan i detta undanskymda hörn av arbetsmarknaden.
TCO menar att fackliga organisationer ska hävda arbetsrätten även för papperslösa, men när de papperslösa arbetar i hushåll finns ingen arbetsrätt värd namnet att hävda.
Huvudbudskapet i ILO:s rapport Decent Work for domestic workers är att hushållsanställda har rätt till samma villkor som resten av arbetsmarknaden.
Borde kanske gälla även Sverige?
Du hittar lagen här.
Läs även Mats Wingborgs debattartikel i TCO-tidningen nyligen.
Skriv kommentar