fackliganyheter.nu

De fula medieavtalen
har blivit ännu fulare

frilanskontrakt Alltfler frilansjournalister hör av sig till Journalistförbundet om kontrakt som fråntar dem upphovsrätten utan att de får betalt för det. En ny typ av kontrakt kränker även anställningsskyddet.

14 Feb 2012

De kallas fulavtal i branschen. När frilansjournalister gör jobb för stora medieföretag som Aller (som ger ut tidningar som Café och Elle), Egmont (bland andra Hemmets Journal) och Forma (Icakuriren med flera) är det inte ovanligt att journalisterna ombeds skriva under kontrakt där man frånsäger sig sin upphovsrätt.

Till en ersättning som inte är i närheten av Journalistförbundets minimirekommendationer. Egmont Tidskrifter till exempel begär i sina fulavtal att journalistens artikel, som man beställt för en specifik tidning, även ska kunna publiceras i andra sammanhang, på förlagets webbplatser och i samband med marknadsföring.

Därmed förlorar journalisten också kontrollen över var materialet kan dyka upp. Medieföretaget gör vidare journalisten ansvarig för att informera de som intervjuas i artikeln om att materialet kan publiceras på ställen och i samband man inte känner till.

Medieföretaget Egmont är stort. Totalt äger man 30 tidskrifter som Hemmets Journal, King och Vagabond. Koncernen har verksamhet i ett trettiotal länder och omsatte 2010 runt 13 miljarder kronor. Alltså borde de kunna betala frilansjournalisterna enligt Journalistförbundets minimirekommendationer.

Men som det är nu tjänar alltså Egmont och andra medieföretag stora pengar på upphovsrätten utan att betala dem som producerat materialet.

När TCO:s ordförande Eva Nordmark i höstas besökte ett frilanskontor i Stockholm och fick höra om fulavtal var hennes kommentar:

– Det är en obehaglig utveckling.

Åsa Ohlsson är ordförande för frilansdistriktet inom Journalistförbundet och sitter i förbundsstyrelsen.

– I fallet med Egmont Kärnan (ett bolag i koncernen) har förbundsjuristen Olle Wilöf för drygt en månad sedan skrivit ett skarpt formulerat brev om hur deras avtal är utformat..

Något svar har han ännu inte fått.
Åsa Ohlsson ser två skäl till att medieföretagen skriver fulavtal.

– Dels för att de arbetar över landets gränser och vill till låg eller ingen extra ersättning förfoga över materialet i andra länder och för användning i produkter inom koncernen.

– Dels för att man tidigare brutit mot upphovsrättslagen och fått betala upphovsmän ersättningar. Vilket man inte vill ska hända igen. Receptet blir då fulavtal.

Senaste veckan har det dessutom dykt upp en ny typ av fula avtal som inte primärt handlar om upphovsrätt berättar Åsa Ohlsson.

– TV4:s Nyhetsbolaget Sverige AB försöker förhandla bort själva anställningsbegreppet. Man skriver i kontrakten in paragrafer för att personen senare inte ska kunna hävda att det borde varit en anställning.

Men anställningsbegreppet kan ju inte avtalas bort?

– Nej. Förklaringen kan vara att man är rädd att behöva anställa personen och försöker hitta ett sätt att verka i en gråzon. Men juridiskt är avtalet ingenting värt.

Slutsatsen av den här händelsen måste endera bli att företaget inte vet hur man skriver giltiga avtal. Eller att de hoppas att den enskilde frilansaren väljer att acceptera felaktigt skrivna avtal i hopp om fler jobb om man inte bråkar.

Vilka företag har de fulaste fulavtalen?

– Ett av de fulaste kommer från Sveriges Radio. Deras avtal med produktionsbolag ställer stora krav på att dessa säger upp upphovsrätten i kombination med låga arvoden.

Har ni kontaktat Sveriges Radio?

– Vi hade för några år sedan ett par manifestationer utanför Sveriges Radio om deras upphovsrättsavtal. Vi har bra kontakt med arbetsplatsklubben och nu i februari bildas inom Journalistförbundet en etermedieklubb för frilansare som kan föra fram frågan.

Hur agerar Journalistförbundet när ni får in ett fulavtal?

– Grunden är att vi efter larm från medlemmarna tittar på kontrakten tillsammans med vår upphovsrättsjurist. Sedan efterlyser vi fler liknande kontrakt och försöker bilda nätmejlverk. I något fall har förbundsstyrelsen träffat medieföretagens ledning.

Har ni en uttalad strategi för hur ni agerar?

– Ja, fast vi gör på olika sätt beroende på motparten. Ibland kontakter vår jurist företagets jurist och knyter kontakter. Medan vissa företag säger: kom hit, vi vill träffa er och prata, är andra företag ointresserade.

– Frilansfackliga medlemmar kan ringa upp och diskutera avtalen med företagen. Ibland träffar vi arbetsplatsklubben.

Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling träffade Allers ledning under hösten.

Vad resulterade det mötet i?

– Aller sa först: skriv på eller sluta jobba för oss. Men efter mötet ändrade de sig och sa att kontrakten är ett utkast och att varje frilansjournalist självklart har rätt att förhandla.

Har förbundet följt upp hur det gått på Aller?

– Ja, främst är det vi i Frilans Riks inom förbundet som håller koll på det. Vi har frågat om frilansare som jobbar för Aller blivit pressade att skriva på men inte fått sådana indikationer. Fast det behöver inte betyda att det är bra, bara att vi inte fått reda på det. Därför är det är viktigt att vi fortsatt följer upp vad som händer.

Gert Lundstedt

Kommentarer

Trots detta har väl så många i yrkeskåren blått skimmer för ögonen - märkligt.

Lena Nilsson
15 Februari 2012

Nyheter