Foto: Sören Fröberg / Scanpix

Elbolagen slukar
jobbskatteavdraget

elbolagen De dramatiskt höjningarna av elpriset har slukat en stor del av jobbskatteavdraget för åtskilliga löntagare. Anledningen är att en majoritet bor i småhus. För många villaägare hamnar två tredjedelar av skattelättnaden i elindustrins fickor.

9 Mar 2011

För en standardvilla har elräkningen ökad med upp till 15 000 kronor om året sedan den borgerliga regeringen tillträdde hösten 2006. Sedan dess har löntagarna med jobb fått ett jobbskatteavdrag som höjts i flera steg.

Men för en sjuksköterska, gymnasielärare eller ingenjör kan större delen av skattelättnaderna ha ätits upp av de mycket dyrare elpriserna om man bor i en standardvilla.

För många löntagare har elpriserna ökat så kraftigt att två tredjedelar av skattelättnaden hamnat i elindustrins fickor.

När den borgerliga alliansregeringen tillträdde hösten 2006 infördes jobbskatteavdraget, som sedan dess har höjts i fyra steg. Den som arbetar har idag en skattelättnad på som mest 1 750 kronor i månaden.

Men under samma tid har elpriset för en standardvilla ökat med 1 300 kronor i månaden och slukar därmed större delen av jobbskatteavdraget för väldigt många tjänstemän och arbetare. En majoritet av löntagarna bor i småhus, enligt SCB.

TCO-tidningen har jämfört jobbskatteavdragets nivå för några vanliga tjänstemannayrken med elprishöjningen för en standardvilla sedan år 2006. Vi har använt oss av SCB:s redovisning av tillsvidareavtalat pris samt lagt till höjning av nätavgift.

En sjuksköterska som har 27 200 kronor i månaden får 450 kronor kvar av jobbskatteavdraget när elprishöjningen är betald om hon bor i en standardvilla, enligt Energimyndighetens definition av hustypen.

För en gymnasielärare som tjänar 28 600 kronor, polis 29 200 kronor eller ingenjör med 32 400 kr, blir det kvar 470 kronor. Dessa tre har nått upp till det maximala jobbskatteavdraget.

Småhusboende är väldigt vanligt bland tjänstemän. I kategorin lägre tjänstemän bor 55 procent i småhus. För tjänstemän på mellannivå är motsvarande siffra 65 procent och för högre tjänstemän 60 procent.

Även bland ensamstående är småhusboende vanligt, även om det inte ligger på samma höga nivå. För ensamstående med barn bor omkring 40 procent i småhus.

För LO-grupperna äts ännu mer av jobbskatteavdraget upp för den som bor i standardvillan. Ett vårdbiträde får 200 kr kvar i månaden sedan elprishöjningen för villan är avräknad.

Men villaägare som legat i fastprisavtal på 1 – 3 år under hela perioden kan ha kommit undan med halva kostnadsökningen på elen.

För de som bor i lägenhet har inte elpriserna tagit lika stor andel av familjebudgeten. Och för en familj med två inkomster är det naturligtvis lite lättare att klara de höga elpriserna. Men oavsett situation visar dessa beräkningar att en stor del av jobbskatteavdraget slukats av elprishöjningarna. Jobbskatteavdraget skulle göra det mer lönsamt att arbeta, enligt regeringen.