Thomas Janson, internationell sekreterare på TCO. Foto: Lars Laurén
Eurokrisen kan öppna
för europeiska minimilöner
eurokrisen I Europafacket finns en stor majoritet för att möta eurokrisen med ökad ekonomisk-politisk samordning. Med bland mycket annat lagstadgad minimilön. Men de nordiska facken vänder sig mot all statlig inblandning i lönebildningen.
14 Sep 2011
– EU måsta respektera de nationella systemen, säger Thomas Janson, internationell sekreterare på TCO.
Han tycker att det finns mycket effektivare sätt att försäkra sig om rimliga golv för lönerna än statliga – eller överstatliga – minimilöner. Hög facklig närvaro på arbetsplatserna till exempel.
Sedan tyska DGB som sedan länge är utsatta för massiv lönedumpning i den privata tjänstesektorn bytt ståndpunkt finns nu en stark majoritet i Europafacket, EFS, för att införa någon form av europeisk minimilön.
Vartefter den finansiella oron förvärrats så har fackliga krav på en starkare ekonomisk samordning och styrning ökat. Man önskar bland annat inrättande av Euroobligationer (en slags statsobligationer utfärdade av EU-länderna gemensamt), skatt på finansiella transaktioner med mera.
I ett sådant åtgärdspaket för att återställa stabiliteten i Europa kan alltså en majoritet av det fackliga Europa även tänka sig ett gemensamt system för minimilöner. Inte minst för att balansera den ökade överstatlighet krisåtgärderna innebär med en social dimension.
Frågan var även uppe på EFS kongress i maj men utan något beslut. Kongressen duckade för denna kontroversiella fråga genom det klassiska greppet att tillsätta en utredning.
Frågan om statliga minimilöner är kontroversiell. Inte minst på grund av de nordiska ländernas starka motstånd. Och norden har en inflytelserik ställning i Europafacket. För även om våra länder är små så är våra fackföreningar stora – och därmed stora avgiftsbetalare.
Den nordiska oviljan mot alla former av statlig lönepolitik är av gammalt datum och går ut på att i alla lägen hävda partssystemet. Staten likaväl som EU ska överhuvudtaget inte bland sig i lönebildningen.
– Vi är emot att EU reglerar löner och i fördraget finns en passus om att EU inte får harmonisera löner, säger Thomas Janson.
Spåren förskräcker också från de länder som har lagstadgade minimilöner, menar Thomas Janson. I Frankrike till exempel är respekten för minimilönen dålig och många löntagare tjänar under denna redan låga lönenivå utan att någon ingriper.
– Frågan är hur man ska kontrollera efterlevnaden. Och att tänka sig överstatlighet på det här området är varken rimligt eller effektivt, fortsätter Thomas Janson.
– Om man vill komma tillrätta med de ekonomiska problemen är det ju fullt rimligt och relevant att diskutera människors inkomster och levnadsstandard. Och då handlar det inte bara om minimilöner utan då handlar det också om sådant som nivåer i välfärdssystemen och arbetslöshetsersättningar.
Under hösten kommer frågan att diskuteras flitigt i det fackliga Europa. Nu närmast ska Nordens fackliga samorganisation, NFS prata ihop sig.
Och frågan är inte enkel.
– Det är klart att vi i norden kan gå emot och säga nej. Men det finns flera skäl att slå vakt om enigheten.
Säger norden nej försvagas hela EFS och det kan dessutom få effekten att nästa gång vi vill ha igenom något viktigt så lyssnar ingen på oss. Thomas Janson nämner striden kring Lavalmålet som ett exempel på när andra länders fackliga organisationer ställde sig solidariska trots att det för många av dem inte upplevdes som någon stor fråga.
Lars Laurén
Reporter
Work+46 (0)70 672 52 59
Skicka e-post
Skriv kommentar