– Det här påverkar Unionens medlemmar positivt. En samordning på arbetstagarsidan stärker oss gemensamt, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

Facken inom industrin samordnar
sina krav inför avtalsrörelsen 2011

industriavtalet Facken inom industrin vill gemensamt sätta märket i avtalsrörelsen 2011. Tjänstemännen skjuter fram sin avtalsrörelse och arbetarna tidigarelägger sin förhandlingsstart.

Skriv ut
Skicka till en vän
Dela med andra

Tipsa

14 Jan 2011

Det skiljer fyra månader i löptider efter fjolårets avtalsrunda. Unionen (TCO) och Sveriges Ingenjörer (Saco) slöt avtal på 18 månader, och de löper ut den 30 september. LO-facken ville ha längre avtal som löper ut i början på nästa år.

Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, är nöjd med uppgörelsen, som även är förankrad på arbetsgivarsidan inom industrin, betonar han:

– Det här påverkar Unionens medlemmar positivt. En samordning på arbetstagarsidan stärker oss gemensamt. Det påverkar också lönebildningen på hela arbetsmarknaden positivt.

Siktet är nu inställt på att lansera en gemensam plattform, med siffror inbakade i avtalskraven, för facken inom industrin tidigt i höst.

Lösningen på samordningsproblemet blir nu att samtliga avtal ska vara klara den 30 november. Avtalskraven ska överlämnas den 30 september och de opartiska ordförandena är beredda att gripa in redan den 1 november för att lösa upp eventuella knutar.

Det blir således ett pressat tidschema för de fyra LO-facken och ett utdraget förlopp för tjänstemännen för att man återigen ska komma i fas med varandra.

I ett pressmeddelande som de sex facken står bakom heter det att överenskommelsen ger bättre förutsättningar för industrin att ”sätta märket” och att ha en lönenormerande roll på svensk arbetsmarknad.”

Det här handlar alltså om den tidsmässiga samordningen. Facken siktar dock längre än så, nu vill man förnya och revidera hela industriavtalet, som Teknikföretagen valde att lämna under fjolåret.

”Målsättningen är att det arbetet ska vara klart innan 2011 års avtalsrörelse börjar”, säger facken.

Niklas Hjert är optimist om chanserna att nå en uppgörelse om detta efter att man har klarat av tidsplanen.

– Det här påverkar processen positivt, säger han.

Teknikföretagens VD Åke Svensson säger att överenskommelsen speglar en god samförståndsanda inom industrin.

– Det är avgörande för Sverige att riksavtalen kan säkerställa företagens internationella konkurrenskraft.

Att gå fram gemensamt äR nödvändigt, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä till Dagens Arbete:

– Det innebär att vi för vår del får ett betydligt starkare inflytande än om vi hade kommit efter tjänstemännen.

– Att i efterhand förhandla fram andra lönenivåer skulle ha varit mycket svårt eftersom arbetsgivarna skulle anse att det första avtalet tjänar som riktmärke.

Den nya tidtabellen är också förankrad bland de andra LO-förbunden som står utanför industrin, uppger Dagens Arbete.

Till LO-tidningen säger Veli-Pekka Säikkälä dessutom:

– Nu får vi och de andra LO-förbunden inflytande över avtalsförhandlingarna. Om tjänstemännen förhandlat före oss hade arbetsgivarna ansett att deras uppgörelse skulle vara riktmärke för oss. Det hade varit svårt att komma överens om andra siffror.

Det synsättet delas dock inte av Unionen. Till medlemstidningen Kollega säger Niklas Hjert:

– Vi samarbetar med ett antal förbund inom LO, men inte med LO. Det bygger på gemensamma krav för våra grupper i industrin. Krav sprungna ur andra behov kan vi inte ställa oss bakom. Det är viktigt att vi samordnar oss väl men att vi hyser ömsesidig respekt för varandra och våra respektive medlemmars olika behov och förutsättningar.

Niklas Hjert tycker att tendenserna till centralisering, som har påskyndare även inom branschorganisationen Svenskt Näringsliv (som inte är delägare i industriavtalet), är olycklig. Det är frågorna bort från branschnivå, anser han.