Facket förlorade kampen om sjukfrånvarons orsaker

sjukskrivning Från dålig arbetsmiljö till överutnyttjande av försäkringen. Så har förklaringen till de höga sjuktalen i slutet av 1990-talet förskjutits, visar en ny forskningsrapport från Växjö universitet.

28 Aug 2009

När sjukfrånvaron steg drastiskt 1997-1998 startade också en intensiv debatt om orsakerna. I början dominerade de fackliga organisationernas perspektiv. Tuffa nedskärningar under 90-talskrisen hade gett ökad press på de anställda. Orsakerna fanns därmed i huvudsak att söka ute på arbetsplatserna, ansåg de fackliga organisationerna.

Men, konstaterar rapportförfattarna Björn Johnson, Lena Christiansson och Tilde Dahlqvist, under 2002 och 2003 skedde en förändring. Arbetsmiljöperspektivet utmanades av alternativa förklaringar – och förlorade. I stället flyttades fokus mot sjukförsäkringssystemets utformning, medikalisering av privata bekymmer och förändrade normer som gjorde sjukskrivning mer socialt accepterat.
Sedan dess har det forskarna kallar överutnyttjandeperspektivet dominerat debatten och också legat till grund för de åtgärder som genomförts, till exempel sänkta ersättningsnivåer, tidsbegränsad rätt till ersättning och en strikt rehabiliteringskedja.
De tre forskarna har tittat på hur tre aktörer i debatten, LO, Svenskt Näringsliv och Läkarförbundet, formulerat problem och åtgärder.  Kortare och längre texter publicerade av de tre aktörerna åren 2002 – 2003 har studerats.  

Man ser tre huvudstrategier i kampen om vem som ska ha makten över problemformuleringen. Den första innebär att alla tre försöker formulera problemet på ett sätt som främjar den egna organisationen. LO betonar arbetsmiljön, Svenskt Näringsliv överutnyttjandet och inlåsningens (Las) negativa effekter och Läkarförbundet samordnings- och organisationsproblem.

Den andra strategin är att förlägga skulden så långt bort från de egna medlemmarna som möjligt. Återigen betonar LO arbetsmiljön, Svenskt Näringsliv attityder och livsstil medan Läkarförbundet instämmer i båda förklaringarna men lägger till och betonar de organisatoriska problemen.
Åtgärdsförslagen speglar också intressepolitiken. LO vill ha ökad bemanning, mer inflytande för de anställda och bättre arbetsmiljöarbete. Svenskt Näringsliv betonar bättre kontroll över sjukskrivningsprocessen och sänkt sjukpenning. Läkarförbundet vill ha mer resurser till primärvården.

Men varför förlorade då det fackliga perspektivet debatten om sjukskrivningarnas orsaker? Forskarna lovar att återkomma till frågan i sin slutrapport, men ger redan nu några svar. Växande misstro mot arbetslivsforskningen, det enkla och slagkraftiga i påståendet om överutnyttjande och ett aktivt opinionsarbete som erbjöd alternativa problembilder är några av skälen till att det fackliga perspektivet trycktes tillbaka.

Erling Forsman
Chefredaktör
Work+46 (0)70 672 52 60
Skicka e-post

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...