Facket tar fighten om ingångslönerna

almega Det är bäddat för en ideologisk strid om ingångslönerna i höstens avtalsrörelse för industrin och tjänsteföretagen. Unionen fruktar lönedumpning om arbetsgivarna skulle vinna slaget.

21 Jun 2011

Frys ingångslönerna i tio år, förslog arbetsgivarorganisationen Almega i maj. De organiserar en stor del av de personalintensiva tjänsteföretagen där lönerna utgör en tung kostnad.
Arbetsgivarna har länge önskat slopa ingångslönerna eller lägstlönerna, som är benämningen i de privata tjänstemännens avtal. En frysning skulle i princip sudda ut nyttan av ingångslöner på några års sikt.

LO-förbundet Handels har genom sin ekonom Stefan Carlén visat vad frysta ingångslöner skulle ha lett till om åtgärden genomförts för tio år sedan, år 2001. Då skulle ungdomar idag kunna anställas i butiksarbete för drygt 11 000 kronor i månaden.

Lika hårda motståndare som Handels är tjänstemannaförbundet Unionen till en sådan förändring som Almega föreslår. Unionen vill inte stryka inslaget i avtalen, trots att nästan inga medlemmar ligger på ingångslönerna, och inte mer än 5 procent av deras medlemmar tjänar under 20 000 kronor i månanden.
– Vi vill inte öppna för en avtalslös situation där Sverige blir en marknad för organiserad lönedumpning, säger K G Hjort, vice förhandlingschef på Unionen.
– På dagens arbetsmarknad kan man säga att anställningar är globala. Branscher flyttar till områden och länder där de får billig arbetskraftskostnad. I det hänseendet ligger inte Sverige vid sidan av de globala strömningarna utan jobb försvinner till lägre betalande regioner.

Senast i förra veckan hade Unionen möten med delegationer för ett par avtalsområden. Budskapet är: Behåll lägstlönerna och höj dem åtminstone med den allmänna nivån i avtalet.
Men företagen skulle anställa fler ungdomar med lägre ingångslöner, är arbetsgivarnas argument. Mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten tycks det vara ett tungt argument. Men Unionen har invändningar av två skäl:
– Arbetsgivarna säger att de skulle anställa fler ungdomar med lägre löner. Samtidigt säger de att de söker folk, men hittar inte kompetent arbetskraft. Då undrar jag vad de är för ungdomar som de ska anställa – eller vilka jobb är det egentligen ungdomarna ska erbjudas till de löner som arbetsgivarna vill betala, säger K G Hjort.

Även om 95 procent av Unionens medlemmar tjänar över 20 000 kronor i månaden är callcenterbranschen ett område där det vimlar av lågavlönade. Jonas Bågenmark är fackligt aktiv i Unionens klubb på Releasy Customer Management.
På hans arbetsplats är medellönen inte högre än 17 500 kronor i månaden. Lägstlönen har blivit tak för lönen vid nyanställningar. Det i sin tur hänger samman med kundernas betalningsvilja.
– För oss är lägstlönerna kärnan, det absolut viktigaste som vi har. Priserna som vi kan ta ut av våra uppdragsgivare har knappast ökat under de sex år som jag har jobbat i branschen. Det vet Almega och därför tror jag inte att frågan om slopade lägstlöner skulle kunna komma upp självmant i vår avtalsrörelse om ett år, säger Jonas Bågenmark.

Men svensk arbetsmarknad ha också områden där det inte finns några spärrar mot alltför låga löner. De statliga tjänstemännens avtal saknar reglering av de lägsta lönerna. Ändå har man lyckats försvara ingångslönerna, eftersom alla arbetsplatser täcks av kollektivavtal och de förtroendevalda i Fackförbundet ST har bevakningen av ingångslönerna som en av sina viktigaste uppgifter. I den privata sektorn täcker kollektivavtalen cirka 85 procent av löntagarna.
– Men parterna är också överens om att det ställer till oreda om någon kommer in för lågt. För då måste man i varje lönerevision kompensera dessa individer så att de kommer upp i nivå med de övriga, säger Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingschef på ST.

Å andra sidan har staten få tjänstemannabefattningar som numera inte kräver akademisk examen. Därför anställs få ungdomar i sektorn, och låga ingångslöner skulle knappast ändra detta förhållande.
– Nej, för oss blir det inte samma diskussion som i vissa delar av tjänstesektorn eller inom hotell och restauranger. Sedan tror jag att staten vill anställa fler ungdomar, men det är svårt att hitta handläggartjänster där det inte krävs akademisk examen, säger Åsa Erba-Stenhammar.
Men i staten finns också arbetsplatser där låga löner är ett problem.
– Inom vissa områden i kultursektorn är lönerna låga. Det gäller framför allt tjänster som guider och värdar på museer. Ofta är det studenter som tar dessa arbeten, säger Christer Petersson, ombudsman på ST.