Utanför Lehman brothers Londonkontor 2008. Foto: Kirsty Wigglesworth/SCANPIX
Finanskriser går att undvika
men det är inte gratis
finanskrisen Varför fick vi återigen en finanskris? Det enkla svaret är för hög skuldsättning och för lite kapital i det finansiella systemet.
26 Maj 2011
”Vår ambition är att förklara snarare än att rekommendera och politisera.”
På onsdagen anordnade Bertil Ohlininstitutet ett tankeväckande seminarium kring nyutkomna, Finanskrisen förklarad, av bröderna Ulf och Pehr Wissén.
Den senare är ekonomie doktor, adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan och huvudsekreterare i finansmarknadskommittén. Ulf Wissén har erfarenhet från finansmarknaden som Senior Economist på Riksbanken.
Deras initierade förklaringar gick i korthet ut på följande:
För hög skuldsättning och för lite kapital. För långa kedjor mellan dem som lånade och dem som lånade ut pengarna.
De som lånade ut begrep inte vad de lånade ut pengarna till. Exempelvis var det förbluffande många led mellan amerikanska husköpare utan inkomster och de tyska banker som betalade.
Att amerikanska bostadslån utlöste det hela är det väl få som säger emot men när det gäller de bakomliggande systemfelen finns lika många orsaker som det finns bedömare.
– Det fanns också en väldig sorglöshet, säger Pehr Wissén.
Det fanns varnande röster i ekonomkåren men de fick inget gehör.
En annan viktig faktor är att de som var satta att analysera och övervaka var väldigt fokuserade på att undersöka banker och bostadsfinansieringsinstitut ett och ett. Ingen tittade på systembrister.
Om man tar liknelsen med dominobrickor som står på rad och fäller varandra så trodde analytikerna att brickorna stod tillräckligt långt ifrån varandra. Marknadens förmåga till självreglering felbedömdes grovt.
Författarna spekulerade på seminariet också en del kring begreppet, moral hazard, i korthet att om enskilda aktörer räknar med att de kommer att blir räddade så tar de större risker. Försäkringsbolag brukar ju hantera det här problemet genom att ha höga självrisker.
Det är således ett problem att stora systembärande banker när de vet att skattebetalarna brukar rädda dem är benägna att ta större – och alltför stora – kreditrisker.
Förmodligen inte så att någon medvetet sänker en hel bank men man får ett farligt beteende hos enskilda individer
Kan det då hända igen?
– Mycket osannolikt att det här skulle ha varit den sista finanskrisen, tyckte Pehr Wissén.
Det skulle antagligen vara teoretiskt möjligt att få ett idiotsäkert finansiellt system. Men politiker och andra aktörer måste hela tiden gör en avvägning mellan funktion och risk i det finansiella systemet.
Man skulle kunna återinföra guldmyntfot, inte tillåta banker att låna ut pengar de inte har och så vidare. Men det är inte gratis. Priset är lägre tillväxt.
Men en lägre skuldsättningsgrad än för närvarande är välbehövlig och det är ju just det som det politiska systemet för närvarande brottas med. Inte för att ta bort alla framtida risker men för att minska dem.
Lars Laurén
Reporter
Work+46 (0)70 672 52 59
Skicka e-post
Skriv kommentar