Nästan en halv miljard kronor anslogs till företagshälsovården 2010. Men bara en liten del av pengarna används visar en ny utvärdering. Foto: JESSICA GOW/SCANPIX

Företagshälsovården blev ingen
frontorganisation för rehabilitering

företagshälsovård Bara cirka var tionde arbetsgivare använde sig av bidraget till företagshälsovården under 2010. Det visar en utvärdering. Men regeringens avsikt med bidraget är främst att uppmuntra till att rehabilitera sjukskrivna tillbaka till arbetet.

6 Feb

Det är arbetsgivaren som beställer vilka tjänster som hon eller han vill ha från företagshälsovården. Utvärderingen visar att det arbetsgivarna främst vill ha, och beställer, hälsoundersökningar. Många hälsor har en friskvårdsprofil.

Men regeringens avsikt med bidraget var att uppmuntra och stimulera arbetsgivarna att använda företagshälsovården som en resurs för att få de långa sjukfallen tillbaka i arbetet. Företagshälsan ses som en viktig aktör i det arbetet.

Sabina Joyau, M, är politiskt sakkunnig på socialdepartementet.

– Utvärderingen tyder på att vi behöver göra förändringar. Det behövs en efterfrågan från arbetsgivarna och jag har i dag inga svar på hur vi ska åstadkomma det, säger hon.

Regeringen har satsat på företagshälsovården sedan 2010 genom att ge nästan en halv miljard kronor om året i bidrag. Motivet är att tidigt rehabilitera sjukskrivna tillbaka till jobbet. Men utfallet visar att bidragen används dåligt.

Grundbidraget, 100 kronor per ansluten anställd, har använts mest. De andra delarna – bidrag för ersättning av medicinsk service, som blodprov, bidrag till läkare som bedömer arbetsförmåga och bidrag till så kallade koordinerade insatser, för rehabilitering och arbetsplatsanpassning  – har använts i liten utsträckning.

Av de koordinerade insatserna var det bara 2 procent av pengarna som användes.

Regeringen beställde en utvärdering av Karolinska institutet och Universitetet i Linköping i samband med satsningen.
Utvärderingen visar nu att bidraget var okänt hos arbetsgivarna, som beställer insatserna. Det var bara 10 procent av de tillfrågade som använt det, och då främst stora företag som redan medvetet använder företagshälsovården. Dessa ansåg att bidragen hade lett till snabbare och bredare insatser.

I allmänhet tycks företagshälsovård mest användas till hälsoundersökningar, 60 procent. Nästan hälften skickar anställda på läkarbesök, 40 procent använder företagshälsan som samtalsstöd och nästan lika många till ergonomiska bedömningar. Bara en fjärdedel använder hälsan till rehabutredningar och till anpassning av arbetsplatsen, de så kallade koordinerade insatserna i bidragssystemet.

Forskningen visar att företagshälsovården är en viktig spelare för att hjälpa sjukskrivna tillbaka i arbete. Ofta är insatserna företagsekonomiskt lönsamma. Hälften av företagen ansåg också att företagshälsan var en strategisk resurs och svarade att subventionerade rehabtjänster skulle öka engagemanget.

Företagshälsovården tyckte i enkäten att det var krångligt att ansöka och att tidsgränserna var snäva. De hade inga rutiner och ibland inte heller något behov. Bidraget hade inte påverkat de avtal som hälsan har med företagen.

Sabina Joyau framhåller att motivet till att bidraget infördes var insikten om att en väl fungerande företagshälsovård kan vara både meningsfull och framgångsrik för att hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbetet.

– Det fanns ingen annan samhällsaktör. Företagshälsovården är etablerad över hela landet och når många, säger hon.

Men just de rehabiliterande insatserna och bidragen har blivit minst efterfrågade.

– Man har tyckt det var krångligt och tidsramarna snäva. Men vi ser detta som ett försök och bidraget finns kvar, nu på 360 miljoner kronor under 2012.

Just nu pågår en bedömning om hur satsningen på företagshälsovård ska förändras för att bli mer efterfrågad.