Mer pengar till arbetslösa är ingen effektiv stimulans av konsumtionen, enligt ny forksning. Foto: Lennart Frykskog

Forskare: Höjd a-kassa
dålig medicin i kristider

a-kassa Höjd a-kassa som stimulans av ökad privat konsumtion i kristider fungerar inte effektivt. Det visar forskning vid Uppsala universitet, som går emot den rådande uppfattningen. Men inom TCO misstror man resultatet.

1 Sep 2011

Ekonomer har redan föreslagit höjt tak i a-kassan som stimulans av den svenska ekonomin i den rådande internationella finans- och skuldkrisen.
Och TCO:s samhällspolitiska chef, Roger Mörtvik, håller fast vid sina tidigare ståndpunkter. Mer pengar i plånboken för arbetslösa, barnfamiljer och studerande är en bra injektion i ekonomin. Det är grupper som snabbt höjer sin konsumtion när de får möjlighet.

För nationalekonomen Jonas Kolsrud vid UCLS (Uppsala center for labor studies) är resultaten i den egna forskningen också lite överraskande.
– Ibland får forskare resultat som ingen har räknat med. Inte heller jag hade väntat mig denna effekt på konsumtionen, men det finns ingen som undersökt den här frågan tidigare. Vi famlade tidigare lite i blindo, säger han.

Jonas Kolsrud har undersökt vilka effekter höjningen av a-kassans tak i början av 2000-talet fick på konsumtionen bland de arbetslösa. Av en ytterligare hundralapp i handen användes 25 kronor till ökad konsumtion. Resten användes till sparande eller amorteringar på lån.
Arbetslösa som har en buffert knaprar på sitt sparande för att fylla ut a-kassan. När de får ökad dagpenning minskar de i motsvarande grad uttagen från sina sparkonton. Andra arbetslösa tar konsumtionslån. För dem går en stor del av höjd dagpenning till återbetalning av krediter.

– Men jag ser också en ganska stor skillnad mellan dem som har egna pengar på banken och dem som lånar. Låntagare som får 100 kronor mer i a-kassa lånar 100 kronor mindre. Effekten på konsumtionen blir noll för denna grupp, säger Jonas Kolsrud.
– De som däremot har ett sparkapital fortsätter att plocka ut pengar från banken i relativt hög grad trots höjd a-kassa. Om de arbetslösa har en egen buffert får man en ganska bra skjuts i konsumtionen av höjd dagpenning.
– Problemet är att personer som är arbetslösa ofta kommer från utsatta grupper, är lägre utbildade och har inget sparkapital eller mycket lite pengar på banken.
Det sammanlagda resultatet av dessa beteenden är att av hundra kronor som staten betalar ut i höjd a-kassa går tjugofem kronor till konsumtion.

Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, är mycket skeptisk till resultaten och tolkningen av dem. Han håller fast vid den rådande uppfattningen. Stöd till arbetslösa och andra ekonomiskt svaga grupper ger en snabb injektion i konsumtionen.
– Höjningen av dagpenningen och en bra nivå på a-kassan har effekter på två grupper. Arbetslösa, som i högre grad kan upprätthålla sin konsumtion, och den grupp arbetstagare som är oroliga för att bli arbetslösa och som ökar sitt sparande när a-kassan är dålig, säger han.

Roger Mörtvik hänvisar också till internationella valutafonden, IMF, som brukar rekommendera en tillfällig höjning av a-kassan som en av de viktigaste åtgärderna i kristider.
– Man ska rikta åtgärder till grupper som har ett underliggande konsumtionsbehov. Det kan också vara barnfamiljer och studerande.
– Höjd a-kassa är konjunkturellt och strukturellt en bra krisåtgärd. Erfarenheter från andra länder visar att det fungerar, säger Roger Mörtvik.