Hur kan man få ont av ett arbete där musklerna bara jobbar på 5–10 procent av sin maximala förmåga? Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Forskare ska skingra mystik kring
tjänstemännens belastningsskador

arbetsmiljö Belastningsskador förknippades förr med de riktigt tunga jobben, exempelvis inom skog och gruvor. I dag finns många yrken med väldigt låg belastning, som ändå orsakar värk i rygg, nacke, axlar och armar.

16 Apr 2012

I 35 olika projekt forskar Centrum för Belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle (CBF ) om varför belastningsskador uppstår, hur de kan förhindras och om det finns effektiva botemedel mot dem. En stor gåta för forskarna är att det är i de typiska tjänstemannajobben som belastningsskadorna ökar mest.

– Vid första anblicken är det ett mysterium. Hur kan man få ont av ett arbete där musklerna bara jobbar på 5–10 procent av sin maximala förmåga? frågar sig Svend Erik Mathiassen, professor och chef för CBF.

Frågan har inte fått något bra svar än, även om det finns många hypoteser, konstaterar han och har gott hopp om att många frågetecken ska rätas ut under det kommande decenniet.

CBF får under en tioårsperiod 50 miljoner kronor till sin forskning. FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, är finansiär. Därutöver satsas 25 miljoner kronor årligen från högskolan i Gävle på CBF för forskning med samlingsnamnet "Ett hälsofrämjande arbetsliv". CBF-projekten är därmed de högst finansierade av alla projekt inom arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen i Sverige.

Forskningen gäller bland annat kroppens förmåga att växla mellan flera olika sätt att utföra en viss rörelse.

– Omedvetet är vissa av oss duktiga på att variera belastningen till olika muskler när vi utför ett moment om och om igen, medan andra gör rörelsen på exakt samma sätt hela tiden och därför får en mera enformig belastning, berättar Svend Erik Mathiassen.

Han menar att denna skillnad skulle kunna förklara varför vissa får ont av sitt arbete, medan andra med exakt samma arbetsuppgifter klarar sig utmärkt och håller sig friska livet igenom.

Mathiassen hoppas att CBF under de kommande tio åren ska kunna bidra till svaret på frågorna om vad som händer i musklerna vid belastningsskador, hur de ska behandlas och förebyggas samt hur arbetsorganisationer ska kunna påverkas för att förändras sig i rätt riktning.

– Vad gäller belastningsskador hos tjänstemän kan man tala om en "omvänd fråga": Arbetet innebär fysisk overksamhet och just ingen variation, vilket betyder att musklerna tar stryk. Det är som att sitta i TV-soffan även under arbetstid. Arbetet är för lätt och vi skulle behöva mer "tungt jobb" mellan varven. Den kunskapen behöver komma ut på kontoren, men frågan är hur man mäter begreppet variation, menar Svend Erik Mathiassen.

CBF:s forskare har stött på call-centers där personalen oavbrutet är låst till en och samma ställning framför en PC:n. Det är ett skräckexempel på hur det inte får gå till.

– I sådana fall är det inte enbart musklerna som tar stryk. De anställda drabbas av övervikt, diabetes, ämnesomsättningsrubbningar och hjärt-kärlsjukdomar. När vi inte ens i arbetet använder kroppen krävs en ökad kroppslig belastning. Självklart har man ett eget ansvar för att rätta till detta, men även arbetsgivarna har ett stort ansvar i att ge utrymme åt de anställda så att de inte binds fast vid sina datorer, utan kan röra på sig även under arbetstid, slutar Svend Erik Mathiassen.