Arbetsgivarna bör säga nej till foton i ansökningshandlingar, anser TCO-juristen Samuel Engblom Foto: Jann Lipka
Foto i jobbansökan ökar risken
för diskriminering
debatt En bild förstärker rekryterarens uppfattning om tre saker: kön, ålder och etnicitet. Alla tre är diskrimineringsgrunder. Foton på ansökningshandlingar ökar därför risken för diskriminering, skriver TCO-juristen Samuel Engblom.
24 Nov 2011
Nätet vimlar av mer eller mindre goda råd till den som ska söka jobb. Platsannonssajter, rekryteringsföretag, karriärcoacher, tidningar och även många fackförbund ger tips om hur man skriver ett bra CV eller personligt brev, vad man bör tänka på vid en anställningsintervju eller hur man spontansöker jobb som inte har utannonserats.
En fråga som flera tar upp är foto på CV eller personligt brev. Oftast handlar råden om att ha en bild som utstrålar seriositet, inte ger ett alltför glättigt intryck och att undvika party- eller semesterbilder. Andra går längre och diskuterar hur mycket och på vilket sätt bilderna bör retuscheras.
Nästan alla sajter och frågespalter har även någon gång fått eller tagit upp frågan om man ska ha foto på CV eller inte. Letar man noga kan man hitta någon varnande röst, om att foto kan leda till att man bedöms mer utifrån sitt utseende än sina meriter, men i övrigt beskrivs det som en fördel. Utseendet är en del av personligheten, gör det lättare för rekryteraren att komma ihåg vem som var vem och en bild säger mer än tusen ord, lyder argumenten. På sajten careerbuilder.se får läsarna rådet att aldrig underskatta ”vikten av kommentaren ’Hon ser trevlig ut…’ Fortsättningen brukar ofta vara ’henne skulle jag kunna tänka mig att jobba med’ eller ’göra affärer med’. ”
Vad de inte skriver är att en bild förstärker rekryterarens uppfattning om tre saker: den sökandes kön, ålder och etnicitet. Samtliga tre är diskrimineringsgrunder, vilket innebär att arbetsgivaren faktiskt i lag är förbjuden att ta hänsyn till dem vid rekrytering. Foton på ansökningshandlingar ökat därmed risken för diskriminering.
Mot detta kan invändas att ingen anställningsprocess i världen är fri från information om sökandes kön, ålder och etnicitet. Kön och ålder brukar framgå av ansökningshandlingarna, etnicitet ibland gå att räkna ut och allt avslöjas vid en anställningsintervju. Men ett foto är, som jobbsökarsajterna korrekt antyder, ett starkare medium och kan därmed öka riskerna att någon blir bortsorterad i ett tidigt skede eftersom han eller hon inte motsvarar den bild som arbetsgivaren eller rekryteraren medvetet eller omedvetet byggt av personen de söker. Skillnaden mellan ett foto och en intervju är att man i en intervjusituation har något bättre möjligheter att ge en alternativ bild av sig själv.
I TCOs handbok om kompetensbaserad och likabehandlande rekrytering, Rekrytera utan att diskriminera, beskrivs både hur en bra rekryteringsprocess kan byggas upp och vilken roll den fackliga organisationen på arbetsplatsen kan spela. En sak som handboken betonar är vikten av att inte blanda in ovidkommande faktorer i anställningsprocessen. Utseende är definitivt en sådan.
Strikt juridiskt är det inte olagligt för en privat arbetsgivare att välja den som ser bäst ut på bild. Men bara givet att det inte avspeglar preferenser vad gäller kön, ålder eller etnicitet eller att det som upplevs som ofördelaktigt beror på ett funktionshinder. För offentliga arbetsgivare, på vilka det ställs högre krav på objektivitet, får utseende inte spela någon som helst roll (med undantag för till exempel rollbesättningar på statliga och kommunala teatrar).
De som är i störst behov av råd i fråga om foton på ansökningshandlingar är nog inte de sökande, utan arbetsgivarna. Juristens råd: Undanbed er foton, eller be den som tar emot ansökningarna att svärta över dem.
Samuel Engblom,
jurist, TCO
Samuel Engblom får mothugg av CV-skolans grundare och ägare Pelle Mårtenson. Läs hans inlägg här.
Skriv kommentar