Valet av skola blir allt mer avgörande för studieresultatet. Foto: Beua Lark/Scanpix
Fritt skolval ökar klyftorna
skola
Skillnaderna mellan olika skolor på grund- och gymnasienivå växer. Det fria skolvalet och marknadsstyrningen inom skolsektorn ökar ojämlikheten.
Det visar en ny rapport till Lärarförbundets kongress.
26 Okt 2010
Ända sedan 1990-talet har det varit möjligt för föräldrar att välja vilken skola barnet ska gå. Från början gällde valfriheten enbart de kommunala skolorna, men med skolpengssystemet 1992 blev det också möjligt att välja en friskola.
Efter snart tjugo år börjar de problem systemet skapar att bli synliga. Utredaren Sten Svensson, före detta chefredaktör för Lärarnas Tidning, pekar särskilt på den ökade segregeringen.
– Alla undersökningar visar att en ökad segregering är en följd av det fria skolvalet. Allvarligast är att föräldrarnas utbildningsbakgrund får allt större betydelse för elevernas skolprestationer,
Idén om en likvärdig skola har funnits länge i skolpolitiken. Men, konstaterar Sten Svensson, begreppet håller på att tömmas på innehåll och förvisas till högtidstal och portalparagrafer.
I praktiken minskar likvärdigheten. En viktig orsak är vad forskarna kallar kamrateffekten. Det finns ett starkt samband mellan elevsammansättning och resultat. De andra eleverna på skolan är den kanske enskilt viktigaste faktorn för en elevs studieframgång, konstaterar Sten Svensson.
– Det är svårare att få likvärdiga resultat när alla positiva föräldrar och elever försvinner från en skola.
Rapporten bygger på en gedigen genomgång av forskning inom området samt intervjuer med skolpolitiker, skolledare och aktiva lärare. Sten Svenssons huvudslutsats är att valfrihetsreformerna ökat segregeringen och hotar den likvärdiga skolan.
Men det finns också positiva effekter. En sådan är att konkurrensen om eleverna ökat kraven på tydlighet i både kommunala och fristående skolor. De måste i högre grad än tidigare förankra sin verksamhet hos föräldrar och elever. Anställda i friskolor vittnar också om kortare beslutsvägar.
I utredningen diskuteras också den heta frågan om vinster i privata skolbolag. Utredaren har gjort en bearbetning av sambandet mellan ägarform och faktorer som lärartäthet, andel behöriga lärare, tillgång till skolbibliotek, med mera och konstaterar att det finns ett tydligt samband mellan lärartäthet och driftsform: Ju högre vinstkrav desto färre lärare per elev.
Vad ska man då göra om man vill öka likvärdigheten mellan olika skolor?
– Behovsstyrning av resurserna är den viktigaste reformen om man vill minska segregeringen. Det handlar inte bara om pengar utan också om kunskaper, till exempel forskning och vidareutbildning av lärare, säger Sten Svensson.
Erling Forsman
Chefredaktör
Work+46 (0)70 672 52 60
Skicka e-post
Skriv kommentar