Gudrun Schyman vill röja på
EU:s överfyllda gubbhylla

eu-valet Reaktionära manliga perspektiv slår allt för ofta igenom i EU:s politik. Gudrun Schyman vill ta plats i parlamentet för att röja upp.

En tydlig talesperson för Feministiskt initiativ. Foto: Lars Nyman

• Skriv ut
• Skicka till en vän
• Dela med andra

Tipsa

Mottagare *

Ditt namn *

Meddelande

Stäng

* obligatoriskt

Dela

• Del.icio.us
• Digg
• Facebook
• Pusha
• Stumble Upon

Stäng

27 Maj 2009

– Jag vill åka ner till gubbhyllan och röja, sätta högklackarna i marken, säger hon.

För en utomstående kan det tyckas som ett omöjligt uppdrag. Vid 60 års ålder startar Gudrun Schyman en ny politisk karriär som kandidat till EU-parlamentet för ett än så länge litet feministiskt parti. Förutsättningen för att lyckas är en tredubbling av rösterna jämfört med vad Feministiskt Initiativ, Fi, fick i förra riksdagsvalet.

När hon sedan säger att det blir en förhandlingsfråga om Fi ska tillhöra den gröna gruppen i parlamentet eller vänsterns grupp frågar man sig hur det ska gå med röster från borgerliga väljare.

– Det här är inte ett riksdagsval där det handlar om regeringsmakten, utan de kan rösta på mig för att de tror att jag kan påverka. De vet att jag har en stor politisk erfarenhet, kan bilda opinion och är duktig på att bygga allianser.

Gudrun Schyman understryker att hon länge har samarbetat med feminister från borgerliga partier. Tillsammans med Birgitta Ohlsson från Folkpartiet har hon till exempel drivit flera frågor.

– Vi tycker inte lika i alla frågor, men vi kan samtala och det blir intressanta samtal.

Hon har en medfödd fallenhet för att övertyga andra. Den som lyssnar till henne blir snart övertygad om att det omöjliga uppdraget inte är så omöjligt.  I feminismen har hon funnit en ideologisk utgångspunkt för alla politiska frågor.

– Det här kan bli en historisk händelse, säger Gudrun Schyman och jämför med hur miljörörelsen vuxit fram och påverkat politiken genom det kunskapslyft i miljöfrågor som de grönas framgångar betytt i alla partier.

På liknande sätt skulle en feministisk injektion i politiken kunna höja det allmänna medvetandet om hur vi fortfarande lever i ett patriarkaliskt samhälle.  

– Det är svårast för män att se det här därför att det handlar om vår identitet, om vilka värderingar som vi har i vardagen, vad vi bestämmer vid köksbordet, vem som hämtar barnen på dagis, vem som är hemma med sjuka barn, säger Gudrun Schyman.

Med en kopp cappuccino på bordet framför sig tar hon just Silvio Berlusconi som exempel på hur extremhögern flörtar med fascistiska idéer och stärker synen på kvinnan som någon man sätter på piedestal.

– Då kan man fråga sig hur det går med kvinnliga rättigheter på andra områden, hur det går med barnomsorg och äldreomsorg. Vi ser också hur allt fler unga kvinnor i EU väljer bort barnafödande för att de hellre vill göra karriär, säger Gudrun Schyman.

Hennes analys av Lavaldomen och utstationeringsdirektivet sammanfaller med de fackliga slutsatserna.

– Den svenska modellen svajar i mötet med EU-juridiken. Vi behöver ett tydligare direktiv och regelverk på arbetsmarknaden för att förhindra lönedumpning, säger Schyman.
Hon efterlyser också en femte frihet vid sidan av de andra. De mänskliga rättigheterna och den fackliga friheten borde också röra sig fritt över gränserna som de andra friheterna.

Hon talar om en ny säkerhetspolitik, som inte utgår från nationers utan människors säkerhet. Det ska vara en politik som motverkar våldet mot kvinnor, allt från våldet i hemmen till trafficking och andra större sammanhang med systematiskt våld.

Men den fråga hon först ska ta tag i när hon anländer till EU-parlamentet – jo, Gudrun Schyman är övertygad om att hon kommer in – är miljöfrågan. Hon menar att könen har olika villkor i konsumtionen. Den rike mannen sätter standarden och det påverkar hela samhällsbygget.

– Vi sitter inte i samma båt. OECD har visat att mäns konsumtion innebär fem gånger så höga koldioxidutsläpp som kvinnors konsumtion.

Hon beskriver männens konsumtion som tekniktung och sammanfattar den i orden stora bostäder, maffiga biffar och enorma bilar. Kvinnornas behov kan i stället uttryckas i ordet tid. Om kvinnornas behov var standard skulle samhället se annorlunda ut.

– Kvinnors behov sammanfallet ofta med de ungas, äldres och invandrares behov. Om vi utgår från detta får majoritetens behov styra i stället för den rika manliga minoritetens behov, säger Schyman.