Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling varnade för inskränkningar i yttrandefriheten. Foto: Lars Laurén
Handbok för
anställda avslöjare
whistleblowers TCO har givit ut en handbok om yttrandefriheten som ska ge anställda råg i ryggen att utöva denna rättighet. En rätt som åtminstone för privatanställda sannolikt är mindre än vad många tror.
9 Nov 2011
– Heliga frågor som vi slagits för i väldigt många år, de är ju en del av vår verktygslåda. Så karaktäriserade Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling yttrandefriheten, offentlighetsprincipen och de andra rättsprinciper som stöder rätten att säga vår mening.
Att det är viktigt för media är väl en sak men Jonas Nordling uppmanade alla medborgare att slå vakt om dessa rättigheter. Och att tänka ett steg till.
Aktuella inskränkningar som förbud mot olovlig fotografering, fotoförbud på sjukhus med mera kan ju verka förnuftiga och riktiga men:
– Det finns ju bilder av verkligheten som måste tas i smyg och som vi alla har nytta av att se.
För TCO är yttrandefriheten också av tradition en viktig fråga. Det betonade flera talare på det seminarium där handboken, Rätten att slå larm, presenterades.
Det är en grundlig genomgång av rättsläget för anställda och samtidigt ett debattinlägg med förslag på vad som bör förbättras, helt omöjliga att rättvist återge på det här utrymmet.
Handboken innehåller också några punktlistor över vilken yttrandefrihet man faktiskt har som anställd. Och slår fast att det är stor skillnad på vad en offentliganställda får säga och vad privatanställda har rätt att föra vidare som gäller jobbet. Alla anställda och privatanställda i högre grad är nämligen bundna av den ömsesidiga lojalitetsplikt som ska råda i ett anställningsförhållande.
– Jätteviktigt med en sådan här handbok, tyckte därför Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.
– Inte minst för att våra medlemmar drabbas av att man som privatanställda tror sig ha större rättigheter att skriva saker på Facebook än man faktiskt har.
– Sådant man tidigare pratade om vid fikabordet eller hemma vid köksbordet skriver man nu om på nätet och ger mycket större spridning.
Martin Wästfelt påminde om ett par aktuella fall där folk faktiskt blivit av med jobbet efter att ha visat bristande lojalitet i sina sociala medier.
På seminariet diskuterades också det rättsliga skyddet för så kallade whistelblowers, alltså personer som modigt slagit larm om olagligheter och missförhållanden på sina arbetsplatser.
Personer som inte sällan fått betala ett högt personligt pris för sitt civilkurage.
Något bra svenskt namn finns ännu på dessa vardagshjältar. I
TCO-tidningen och annorstädes kallas de ibland visslare men den översättningen kan leda fel, tyckte juristen och forskaren Carl Gustaf Spangenberg i sitt något pessimistiska anförande om yttrandefrihetens historiska och nuvarande begränsningar.
– Ordet visslare är missvisande. En visslare är en glad sorglös person.
Bättre att antingen acceptera den engelska termen eller också kalla dem avslöjare, tyckte Spangenberg.
Skriv kommentar