HD prövar om föreskrifter från
Arbetarskyddsstyrelsen gäller

arbetsmiljö Gäller arbetsmiljölagens straffbestämmelse bara föreskrifter som utfärdats av Arbetsmiljöverket, eller gäller den även sådana som utfärdats av Arbetarskyddsstyrelsen? Den frågan har Högsta domstolen nu beslutat pröva.

7 Nov 2011

Ägaren till en skånsk maskinstation åtalades för att han inte upprättat någon arbetsmiljöplan för ett byggnadsarbete. Han hade brutit mot dåvarande 10§ i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete. Vilket enligt arbetsmiljölagens 8 kapitel 2§ kan medföra böter.

Men Hässleholms tingsrätt friade byggherren. Sedan föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete kom hade Arbetarskyddsstyrelsen bytt namn till Arbetsmiljöverket, och arbetsmiljölagen ändrats så att där enbart talades om föreskrifter meddelade av Arbetsmiljöverket. ”Det finns inte någon uttrycklig bestämmelse som anger att straffbestämmelsen även skall avse bestämmelser som har utfärdats av Arbetarskyddsstyrelsen”, konstaterade tingsrätten.

Slutsatsen var att föreskrifterna som utfärdats av Arbetarskyddsstyrelsen fortfarande gällde, men att det inte gick att straffa någon som bröt mot dem.

Domen överklagades, men Hovrätten över Skåne och Blekinge gjorde samma bedömning som tingsrätten.

Arbetsmiljölagens straffbestämmelse ger enligt sin ordalydelse inget utrymme för att straffa den som bryter mot föreskrifter meddelade av Arbetarskyddsstyrelsen, hävdade hovrätten.

Det skulle därför strida mot legalitetsprincipen i brottsbalken att döma någon till böter för att inte arbetsmiljöplan upprättats. Legalitetsprincipen ställer krav på lagstiftningen som sådan och innebär att straff inte får dömas ut utan direkt stöd i lag eller annan författning.

Riksåklagaren överklagade till Högsta domstolen, HD, som nu beslutat pröva vad som gäller.

Om HD vid sin prövning kommer fram till samma slutsats som hovrätten får det stora konsekvenser.

För perioden 1 januari 2001 (när Arbetarskyddsstyrelsen bytte namn till Arbetsmiljöverket) fram till 1 januari 2009 (när arbetsmiljölagen ändrades) saknas då lagstöd för alla fällande domar och strafförelägganden som grundar sig på regler i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.

I de fall åklagare utfärdat strafförelägganden måste de då undanröja dem. Och de personer som dömts har skäl att begära resning. Totalt kan det röra sig om ett par hundra domar och strafförelägganden.

Om HD kommer fram till samma resultat som hovrätten, vilket är troligt, så ska de felaktigt straffade självklart ha upprättelse påpekar Unionens förbundsjurist Roland Bergkvist i en kommentar.

– Den påverkan som domarna i sig haft på arbetsmiljöarbetet försvinner däremot inte, då domstolarna i varje enskilt fall tagit ställning till om ett visst agerande eller brist på agerande inneburit ett brott mot gällande arbetsmiljöbestämmelser även om dessa inte varit straffsanktionerade.

– Dessa bedömningar kan användas även i fortsättningen. Vetskapen om dem har under resans gång förhoppningsvis också fått några arbetsmiljöansvariga att ändra sitt beteende till ett mer ansvarfullt, som medfört att de inte blivit lagförda och att berörda arbetstagare haft arbetsmiljömässigt bättre arbetsplatser.