Helgen när Industriavtalet skälvde
avtal 2010 Efter avtalsrörelsen 2007 utmanades industrins löneledande roll utifrån. Nu hotar lönenormen som under tolv år har satts av de första avtalen inom industrin att rämna – inifrån.
21 Mar 2010
Att den fackliga fronten inom industrin spricker just nu kommer som en överraskning. Samordningen har fungerat varje gång hittills och sänt en stark signal till övriga på arbetsmarknaden om vad en rimlig löneökning är.
Men det är ingen nyhet att spänningar har funnits mellan LO och tjänstemannafacken ända sedan Industriavtalets tillkomst 1997. Unionens förra ordförande Mari-Ann Krantz har, bland annat i TCO-tidningen, kritiserat LO:s påverkan i bakgrunden. IF Metall har hållit i balansstaven genom att förankra sina krav såväl inom LO:s traditionella samordning som i industrifackens gemensamma plattform.
De fackliga spänningarna har dock bleknat i jämförelse med de ifrågasättanden som industrinormen utsattes för efter avtalsrörelsen 2007.
Inte nog med att handeln uppkäftigt satte sitt eget märke 2007 och slöt avtal innan industrin gick i mål. Efter avtalsrörelsen krävde fler andra sektorer såväl inflytande på normen som större oberoende. I synnerhet kvinnodominerade förbund inom offentlig sektor ville få extra påslag i jämställdhetens namn.
Sedan kom krisen emellan. Den tycks tillfälligt ha disciplinerat alla motstridiga viljor. Alla aktörer har den senaste månaden gått ned i stand-by-läge och inväntat industrin för vägledning att förhålla sig till.
När nu enbart tjänstemannafacken har slutit ett första avtal inom industrin kvarstår oklarheten om vad som är normen. Bråket om industrinormen har tillfälligt övergått till en intern träta.
Med tanke på det ekonomiska utgångsläget finns inget större utrymme att säkra garantier och generella påslag för något fackförbund. Det är dock osannolikt att IF Metall går med på ett avtal på lägre nivå än Unionen. Löneglidningen är mindre på LO-gruppernas områden.
Det är för tidigt att döma ut den fackliga samordningen inom industrin, men den har fått sin hårdaste prövning hittills. Frågan är hur samordningen ska se ut nästa gång när avtalsperioderna mycket väl kan hamna i otakt. Tjänstemannafacken Unionen (TCO) och Sveriges Ingenjörer (Saco) har nu ett 18-månadersavtal med Teknikföretagen och Industri- och Kemigruppen. IF Metall vill ha en längre avtalsperiod än så.
Det är långt kvar i avtalsrörelsen. Fokus flyttas nu efter hand till andra områden. Lärarna har exempelvis redan i avtalsrörelsens upptakt sagt att man vill ha mer än genomsnittet den här gången.
Men det som skedde i helgen lär definitivt betraktas som en av de mesta betydelsebärande händelserna 2010.
Kommentarer
Lennart Frykskog
21 Mars 2010
Skriv kommentar