Foto: Radius/SCANPIX
Högre löner går alltid
före kortare arbetstid
arbetstid Arbetstiden tycks ha stelnat i formeln 40–25. Allt annat går före en arbetstidsförkortning när våra rikedomar ska fördelas.
19 Maj 2011
40 timmar i veckan, ledig lördag och söndag. 25 semesterdagar. Vissa jobbar deltid och andra jobbar övertid. Denna ordning tycks ristad i sten, mycket lite har hänt sedan 1970-talet.
Under hela förra seklet sjönk annars arbetstiden stadigt. Löntagarna valde tid i stället för lön i mycket större utsträckning än nu. Politikerna följde med och anpassade lagarna vartefter.
Men sedan ungefär 1981 tycks det ha tagit stopp och periodvis även ökat något sett till den faktiska genomsnittsarbetstiden per vecka. Två nya semesterdagar tillkom 1991 men togs tillbaka 1993.
Men det sker hela tiden små justeringar avtalsvägen. Offentliganställda har till exempel knorpat åt sig några semesterdagar.
Förra avtalsrörelsen gav lite mer föräldralön i flera avtal. Inför nästa avtalsomgång finns också arbetstidskrav
Men kraven på kortare tid har en tendens att strykas ner före lönekraven när det drar ihop sig, det har flera förhandlare vittnat om.
Och nu ska vi ju ta igen vad vi förlorade under krisen så kan vi inte avstå lönehöjningar.
Politikerna talar hellre om att vi ska arbeta mer. Kanske inte per vecka, men i livet. Till 70 eller åtminstone 67. Den senaste stora arbetstidsutredningen från 2002 föreslog en måttlig och flexibel semesterökning men det bidde inget.
Vi kan trösta oss med att de arbetar betydligt mer i USA och Japan. Svenskar brukar hamna på en genomsnittlig EU-nivå.
Lars Laurén
Reporter
Work+46 (0)70 672 52 59
Skicka e-post
Skriv kommentar