fackliganyheter.nu
Porträtt på Gunnar Hökmark, Moderaternas förstanamn i EU-valet 2009. (Foto: Erling Forsman)

EU:s utvidgning är Gunnar Hökmarks hjärtefråga. – Det vi sett under dessa 20 år av fredlig omvandling är egentligen mirakulöst, anser han. Foto: Erling Forsman

Hökmark säger nej till socialt protokoll i EU:s Lissabonfördrag

eu-valet Gunnar Hökmark, första namn på Moderaternas lista inför EU-valet, säger nej till två fackliga krav: Att utstationeringsdirektivet ska skrivas om och att Lissabonfördraget ska ha ett socialt protokoll.

Tipsa

Stäng

* obligatoriskt

26 Maj 2009

Hökmark delar inte den fackliga tveksamheten inför det nuvarande utstationeringsdirektivet.

– Det slår fast att vi ska ha löner och förmåner inom ramen för de regler som gäller i värdlandet. Vi har varit med i EU i femton år. Under denna tid har vi inte sett någon lönedumpning. Tvärtom har vi haft en mycket god reallöneutveckling för svenska löntagare.

Att öppna direktivet för omskrivning innebär också risker, anser Hökmark och varnar för opinioner som vill minska rörligheten inom EU.

– Jag ser hur lätt det är att vi börjar bygga upp murar. Jag hör Storbritanniens Gordon Brown tala om ”British Jobbs for British Workers”. Jag hör socialdemokraternas Marita Ulvskog här i Sverige hävda att den fria rörligheten inom EU riskerar att leda till att utländska löntagare kommer hit för en bråkdel av svenska löner. 

Gunnar Hökmark säger också nej till TCO:s och Europafackets krav på att EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget, ska kompletteras med ett socialt protokoll som starkare betonar EU:s sociala roll och stärker det fackliga inflytandet.

– Jag tycker inte att man ska lägga till saker i fördraget. Jag tror inte att man vinner något på att göra ratificieringsprocessen svårare än vad den varit och är.

Han ser inga problem för Sverige att ändå föra de sociala frågor man tycker är viktiga framåt.

– I fördraget finns ju mycket tydligt en inriktning att unionen ska slå vakt om alla medborgares bästa.

Gunnar Hökmark hävdar på Europanivå, liksom Moderaterna gör i Sverige, att villkoren på arbetsmarknaden i huvudsak ska regleras i avtal.

– Det har kommit att bli en av de viktiga konfliktlinjerna mellan mig och mina kollegor från Sydeuropa. Jag tycker det är principiellt fel när man försöker ta till lagstiftning för sådant som blir bättre när man förhandlar nära den verklighet där verksamheten bedrivs. Jag kommer mycket bestämt att hävda att allt som handlar om arbetslivets villkor ska förhandlas i Sverige, inte beslutas i Bryssel.

I Moderaternas valplattform inför EU-valet säger man att partiet både vill stärka den inre marknaden och värna den svenska modellen. Går det verkligen ihop?

– Mitt svar är ja. Europa kan vara öppet, men ändå olika. Tittar vi på de senaste 20 åren är det frapperande förändringar som skett. Vi har fått en inre marknad, 1- 2 miljoner människor arbetar i andra länder än det egna. Vi har fått ökade investeringar i både nya och gamla medlemsländer. Det har fungerat rätt väl.

EU:s största utmaning de närmaste åren är att förena hanteringen av den ekonomiska krisen med en offensiv framtidsstrategi, anser Hökmark.

– Mycket av krisdebatten i dag handlar om att försöka rädda så många som möjligt av de jobb som finns. Men det får inte bli så att vi genom statsstöd biter oss fast i en industri som har förlorat sin konkurrenskraft.  Vi måste komma in i något som är bättre. Det handlar om att åstadkomma nya jobb, jobb med bra löner.

Därför blir forskning och utveckling viktigt, anser Hökmark. Han vill också snabbt få igång de infrastrukturinvesteringar som är planerade.

– Sedan ska vi självfallet också se till att de europeiska budgetarna kan möta krisen med den flexibilitet som är tillåten, utan att vi tappar kontrollen över finanserna. Jag är bekymrad över dem som nu tror att man kan använda offentliga budgetar hur mycket som helst. Då riskerar man att hamna i en ny fälla med stigande räntor och en statlig upplåning som hindrar investeringar.

Den fråga som engagerar Hökmark mest är utvidgningen av EU.

– Den har återförenat Europa och jag tror att processen kan fortsätta säkra freden och demokratin. Det vi sett är egentligen mirakulöst. Det finns en tendens att vi underskattar magnituden i dessa 20 år av fredlig omvandling.

Erling Forsman

Erling Forsman
Chefredaktör
Work+46 (0)70 672 52 60

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...

Skriv kommentar

Skriv kommentar

Stäng

* obligatoriskt

Nyheter