Hoten mot den svenska modellen

abf Den svenska partsmodellen och det svenska välfärdssamhället är två sidor av samma mynt, det menade Roger Mörtvik samhällspolitisk chef på TCO, under en paneldiskussion på ABF. Hotas välfärden hotas även facket.

28 Sep 2011

Varför är den svenska modellen så framgångsrik och vad finns det egentligen som hotar den? Det diskuterade Ursula Berge, samhällspolitisk chef på akademikerförbundet SSR, Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO och Ronny Wenngren, förhandlingschef på Elektrikerförbundet i en paneldiskussion på ABF på tisdagskvällen.
 
Den svenska modellen består dels av en partsmodell där arbetsmarknaden regleras mellan fack och arbetsgivare via kollektivavtal. Den andra delen är välfärdssektorn med trygghetssystemen. Dessa två delar hänger starkt ihop eftersom att trygghetssystemen stöttar själva partsmodellen, menade Roger Mörtvik under diskussionen.   

Han beskrev en samhällsmodell som fungerat så bra att den saknar motstycke. Den fungerar oavsett färgen på regeringen menade han. Han framhöll bland annat att den är konkurrenskraftig för näringslivet, eftersom att företagen inte behöver ta risken för arbetslösheten på egen hand. Dessutom ger modellen en hög flexibilitet på arbetsmarknaden och lägre sociala klyftor. Priset får betalas av en relativt hög skatt.
– Det är ett missförstånd bland företagsledare att höga skatter är dåligt för ekonomin, sa Roger Mörtvik.

Han menade att ett av hoten mot modellen är en sjunkande skattemoral då det skapar en ökad spänning mellan parterna.

Ursula Berge ville beskriva modellen med orden ”trygghet i förändring”. Kollektivavtalen och arbetsrätten skapar en förutsägbarhet och en stabilitet på arbetsmarknaden menade hon. Hon berättade att modellen kännetecknas av väldigt få konfliktåtgärder. Sverige har nämligen lägst antal strejkdagar i världen.  
– Med stolthet kan man säga att den svenska modellen är en framgångssaga och att den ska värnas, sa Ursula Berge.

Ronny Wenngren menade bland annat att modellen innebär att alla tar ett gemensamt ansvar för löneutrymmet och för samhällsekonomin. Den svenska modellen handlar om hur vi fördelar produktionsresultaten, menade han.

Även om paneldeltagarna var överens om att den svenska modellen står stabilt just nu, såg de alla hot torna upp sig vid horisonten.

En sjunkande facklig organisationsgrad togs upp som ett av de starkare hoten. När färre är medlemmar i facket sjunker legitimiteten för facket och i längden för hela partsmodellen. Facket måste bli bättre på att informera om hur partsmodellen fungerar och hur svensk arbetsmarknad fungerar.
– Vi måste ha en hög organisationsnivå, tillslut kommer man till en kritisk nivå då kan man inte säga att man förhandlar för alla, sa Ursula Berge.
 
Ett annat problem, enligt Ursula Berge, är att arbetsgivarna är dåliga på att visa att de också är en del av modellen. Arbetsgivarna borde värna mer om modellen, menade hon.

Ronny Wennergren såg inskränkningar i konflikträtten som ett starkt hot. Hotet om konflikt måste hela tiden finnas där och arbetsgivaren ska veta att vi menar allvar, menade han.
 

Sanna Jansson
vikarie
Work08-782 92 16
Skicka e-post

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...