Marie Nelson
Deltagarna i Marie Nelsons studie var skickliga på humor, att framföra kritik på rätt sätt, och annat som underlättar social integration. Foto: Gaetan Bally/Keystone/Scanpix
Humor och svordomar kan underlätta integration i arbetslivet
integration Att ha svenska som andraspråk kan vara en tillgång i arbetslivet. Det konstaterar språkvetaren Marie Nelson i en avhandling som nyligen lades fram vid Uppsala universitet.
6 Okt 2010
Marie Nelson visar att andraspråkstalare ofta är språkligt medvetna och skickliga på att utforma strategier i tal och skrift. Det underlättar arbetsvardagen i flera sammanhang.
– Det finns anledning att tal om yrkesmässig framgång tack vare, och inte trots, att en arbetstagare kommunicerar på ett annat språk än modersmålet, säger Marie Nelson.
I avhandlingen har hon gjort en etnografisk studie av fem fast anställda andraspråkstagare vid ett storföretag. Alla kom till Sverige i vuxen ålder från länder utanför Norden och de övriga germanska språkområdena. Marie Nelson har sökt faktorer som har gynnat andraspråkstalarnas integration i arbetslivet.
Studien visar att integration på arbetsplatsen till stor del handlar om social integration. Humor, komplimanger, historier, anekdoter och även svordomar skapar relationer.
– Trots att skämt och lustigheter är bland de svåraste man som andraspråkstalare kan ge sig på, innehåller materialet många humoristiska inslag, säger Marie Nelson.
– Flera av deltagarna svär mer än sina kolleger, vilket jag funnit anmärkningsvärt. Några svordomar uttrycker frustration, men de allra flesta fyller en till synes gruppstärkande och solidariserande funktion.
– Att krydda språket med svordomar ser jag som en strävan efter att uttrycka ett intresse för och en positiv inställning till språket och de svenska kollegorna.
Det tycks också som om andraspråkstalarna tycks ha lättare än sina moderspråkstalande kollegor att föra fram oönskade budskap utan att stöta sig med de inblandade kollegorna. En av deltagarna får rentav beröm från sin chef för att han vågar säga ifrån.
– Deltagaren själv menar att de svenskfödda kollegerna ”undviker konflikter till varje pris” och att det vanligtvis är de utlandsfödda som ryter i om något ”gått åt fel håll”.
Både industriarbetare och tjänstemän finns bland de fem deltagarna. Studien visar att tjänstemän har en nödutgång nämligen engelska, att ta till när svenskan tryter. På industrigolvet fungerar det dock inte att ta till det tredje språket.
– Den industriarbetare som inte talar och förstår svenska halkar enligt min bedömning efter såväl professionellt som socialt och får svårt att sköta sina arbetsuppgifter, säger Marie Nelson.
Lennart Frykskog
Red. sekr.
Work+46 (0)70 668 91 64
Skicka e-post
Skriv kommentar