Jämställdhet i praktiken:
Kvinnor sist in och först ut

jämställdhet Att kvinnor har lägre lön än män och oftare jobbar under osäkra villkor är väl känt. Antoinette Hetzler, professor i sociologi, ser utöver det en mycket negativ trend. Kvinnor kommer i arbete senare och lämnar arbetslivet tidigare.

6 Nov 2009

Kvinnor studerar längre och tar ut betydligt fler examina än män, visar statistik från SCB. Detta förklarar deras senare inträde på arbetsmarknaden.

– Många kvinnor nöjer sig inte heller med en examen, utan läser in en utbildning till. Det är alltså vanligare att kvinnor är överkvalificerade för de jobb de senare får, menar Antoinette Hetzler, som forskar kring arbetsliv och socialförsäkringar vid Lunds universitet.

På område efter område i arbetslivet visar hennes forskning en negativ utveckling. Det handlar inte enbart om lägre löner på en hårt segregerad arbetsmarknad med osäkra villkor, utan därtill bortsortering vid omorganisationer, fler och längre sjukskrivningar och dessutom fler förtidspensioneringar (numera ersatt med begreppen sjuk- och aktivitetsersättning).

Omorganisationer som är väldigt stressande, blir ofta ett förtäckt sätt att göra sig av med människor, menar Antoinette Hetzler.

Särskilt drabbas kvinnorna av detta.

– De tar vanligen mer ansvar än männen efter en omorganisation, vilket leder till överbelastning hos en del. Och i de yrken de har, till exempel i den offentliga sektorn, är man ofta mer beroende av varandra.

– Vi ser också att facket numera är mindre benäget att gå in och försöka lösa konflikter än förr. Olösta konflikter kan ge upphov till sjukdom och sedermera att man inte kan komma tillbaka till arbetsplatsen.

Den som blir långtidssjukskriven i dag löper en större risk för permanent utanförskap än den som sjukskrevs 1999. Då var 54 procent av de långtidssjukskrivna kvinnor. I dag är de över 60 procent.

Antoinette Hetzler ser en tendens till att kvinnor förtidspensioneras i allt lägre åldrar, ibland redan i 40-45-årsåldern. Detta drabbar främst dem med arbetaryrken. Och så många som 35 procent av de långtidssjukskrivna arbetarkvinnorna förtidspensioneras.

– Långtidssjukskrivning drabbar framför allt de svaga på arbetsmarknaden, de med låg utbildning och okvalificerade arbeten. Och det är i hög grad kvinnor.

Under 1990-talet har kvinnornas sjukskrivningstid mer än fördubblats. Kvinnor återgår också mer sällan än män till arbetet efter en långtidssjukskrivning, och de kvinnor som kommer tillbaka sjukskrivs oftare än män på nytt igen.

Detta handlar inte bara om slitsamma arbetaryrken utan kvinnor är överrepresenterade när det gäller långtidssjukskrivningar i alla yrken.

– Långtidssjukskrivningarna har, precis som omorganisationerna, blivit ett sätt att sortera bort oönskad arbetskraft.

Antoinette Hetzler forskar också i USA, och ser likheter mellan länderna i tendensen att kvinnorna försvinner allt mer från arbetsmarknaden.

– I USA tar högutbildade kvinnor en så kallad "opt-out" från arbetsmarknaden. Deras förklaring är att de behövs hemma för att hjälpa sina barn att klara av en allt mer stressande och krävande omgivning. Dock är den verkliga anledningen egentligen inte barnens behov utan i stället att de är tvungna att lämna arbetsmarknaden på grund av osäkra villkor och dålig arbetsmiljö. De har egentligen inget val, fastän de hävdar att det är deras eget beslut.

Hon menar att samma process nu ses i Sverige. Kvinnor drar sig tillbaka från arbetsmarknaden även här. Men de anger inte anledningen att barnen behöver dem. I stället är det sjukdom som ligger bakom "beslutet".

– I en försämrad arbetsmiljö med ständiga omorganiseringar, ökad stress och konflikter, är en sjukdom som ger nedsatt arbetsförmåga ett skäl för kvinnorna att dra sig tillbaka från arbetslivet. De har heller inget val egentligen.

Andra slutsatser Antoinette Hetzler drar av sin forskning är att kvinnorna oroar sig mer för sin hälsa än männen. Fler säger också att de har nedsatt arbetsförmåga, men går likväl till jobbet.

– De kan ha ont i ryggen eller i en arm, men arbetar på med sina besvär tills det inte går längre.