– Det är viktigt att vi har en hög organisationsgrad i Sverige så att vi kan behålla den svenska modellen, säger Kristina Persdotter på TCO. Foto: Jann Lipka

Kamp om studenterna
på landets högskolor

rekrytering När allt fler svenskar väljer att plugga vidare hamnar studenterna i fokus för facket. Lättast att rekrytera är de studenter som har en tydlig yrkesidentitet.

25 Mar 2011

– Det är viktigt att vi har en hög organisationsgrad i Sverige så att vi kan behålla den svenska modellen med starka kollektivavtal. När allt fler studerar måste vi se till att studenterna väljer att organisera sig, säger Kristina Persdotter, utbildningspolitisk utredare på TCO.

Saco-förbunden som ju enbart riktar sig till akademiker har ofta haft lättare att locka till sig studenter än vad TCO-förbunden har. Saco organiserar medlemmar utifrån deras utbildning, och medan långt ifrån alla studenter vet vilket arbete de kommer att ha i framtiden är det förstås givet vilken utbildning de har.
– Många har en identitet i vad de pluggar under studietiden det ger Saco ett försprång, menar Kristina Persdotter.

Hon berättar att det inom TCO-familjen är lättast att rekrytera studenter till yrkesförbunden. Det är svårare att känna sin fackliga tillhörighet under utbildningen om man exempelvis ska bli ekonom och kanske inte vet vilken sektor man kommer att arbeta i. Då blir den fackliga identiteten lätt diffus under studieåren.

Lisa Gemmel, ordförande för Sacos studentråd bekräftar samma bild på Saco-sidan.
– Anslutningsgraden är högst bland de studenter som har en tydlig profession och en tydlig arbetsmarknad, till exempel i vårdyrken som läkare, sjukgyoch att förmå dem att mnast och arbetsterapeut, säger hon.  

Ett av TCO:s yrkesförbund, Lärarförbundet, är populärt bland de högskolestuderande. Förbundet har 26 000 studerandemedlemmar, efter en ökning förra året med ungefär 2 500 nya medlemmar.
– Studenterna är vår framtid så för fackförbunden är de livsviktiga, säger Henrik Westerman, rekryteringsansvarig ombudsman på Lärarförbundet.

Lärarna är en välorganiserad yrkeskår med en organisationsgrad på över 90 procent. Att många studenter väljer att ansluta sig är därför naturligt. Till en början fyller det fackliga medlemskapet framför allt en identitetsskapande funktion för de nya lärarstudenterna.
– Vi ger de en bekräftelse på det yrke som de har valt, menar Henrik Westerman.

Lärarförbundets studentrekrytering underlättas av att är att det är tydligt var de potentiella nya medlemmarna finns.
– Vi finns på alla de 27 studieorter där lärarprogrammet ges. Vi har en kontinuerlig närvaro och studenterna vet att de kan vända sig till oss, berättar Henrik Westerman.

För studenternas egen del är det viktigt att tidigt komma in i det fackliga sammanhanget och för förbundets del är deras röst värdefull. Studenternas åsikter om sitt framtida yrke är av stor vikt i det som Henrik Westerman kallar det ”professionella samtalet”.
– Studenterna bidrar med ett viktigt perspektiv. Ska man vara en trovärdig yrkesorganisation så ska man organisera både de medlemmar som är på väg in i yrket, yrkesverksamma och de pensionärer som är på väg ut. Det handlar om att ta vara på alla erfarenheter, menar han.   

Det förekommer att studenterna väljer att ansluta sig till både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund.
– Det är relativt vanligt att man bestämmer sig för att gå med i båda. Men det är inget som vi ser som ett problem. De kommer att se att vi är en mer aktiv, närvarande och professionell part, vi är inte rädda för konkurrensen, säger han.

Dubbelorganisering är vanligt också i andra yrkesgrupper. Hur stor dubbelanslutningen är finns det inga siffror på vare sig hos TCO eller hos Saco, men Lisa Gemmel tror att det förekommer i hög utsträckning.
– Det är vanligt bland lärare och bland samhällsvetare och ekonomer. En del studenter kan vara med i både två till tre Saco-förbund och i Tria samtidigt, säger hon.

Det är efter studietiden, när studenterna börjar arbeta, som de väljer förbund. Henrik Westerman menar att valet ofta faller sig naturligt för medlemmen, då de flesta väljer att gå med i det förbund som majoriteten av arbetskamraterna är anslutna till.