Film klarar sig bättre än teater när kulturutbudet skärs ned. Foto: Lennart Frykskog

Kärvt för Italiens kulturarbetare

italien Den ekonomiska krisen slår hårt mot Italiens kulturliv. Värst drabbade är fria teatergrupper, små filmbolag, dans och flera av landets många operahus.

25 Nov 2009

– Det jag får betalt för en teaterproduktion har på några år minskat med 30 procent. Samma sak gäller skådespelarnas gager. Allt fler teatrar ger en klumpsumma, men betalar inte för repetitionstid, säger regissören Nicasio Anzelmo, till TCO-tidningen.

Kultur är inte ekonomiskt intressant. Filmvärlden klarar sig bättre, där finns sponsorer liksom för TV:s alla möjliga såpor och "Big Brother" som ägnar sig åt produktplacering, tillägger Anzelmo.

Staten har skurit ner sina anslag. Kulturministeriets fond FUS betalar under 2009 ut 3,9 miljarder kronor. Nästan hälften ( 47 procent ) går till landets många operahus. Film och teater får 18 resp 16 procent, medan dans bara får 2 procent. Flera av landets operahus är konkursmässiga och leds av en kommissarie bl a i Rom. Andra som San Carlo i Neapel har trots en nyrenoverad teater bara råd med ett fåtal uppsättningar under en hel säsong.

Carlo Maria Cella på La Scala i Milano betonar detta världsberömda operahus unika ställning som ekonomiskt går jämt upp. Detta tack vare högt biljettryck och många abonnemang samt sponsorer. Offentliga anslag (stat, kommun och provins) täcker idag bara 45 procent av budgeten. För ett decennium var motsvarande siffra 60–65 procent.

– De statliga kulturanslagen i Italien uppgår inte till mer än 1 procent av BNP, medan länder som Tyskland och Frankrike ligger på 2,4 procent. Det är fel att tro att Italien är ett kulturland, säger Carlo Maria Cella.