Gärna höjda minimilöner, men inte fria fack, det är partiledningens linje, menar Klas Eklund. Foto: Drago Prvulovic / SCANPIX

Klas Eklund tror inte tiden för
fria fack i Kina är mogen ännu

kina Acceptansen för strejker har ökat i Kina, och lönerna har höjts i spåren av det. Men att detta skulle förebåda självständiga fackföreningar är för optimistiskt, anser Klas Eklund, aktuell med en ny bok om Kina.

23 Sep 2011

Ekonomen och författaren Klas Eklund gav nyligen ut Kina –Den nygamla supermakten (SNS Förlag), en bred introduktion till den ekonomiska utvecklingen i landet, med bakgrund i historien.

I ett av kapitlen resonerar Eklund kring den mer liberala hållning som centralmakten börjat visa gentemot strejkande arbetare som kräver högre löner. Tidigare motades arbetarna tillbaka, ofta med det statligt kontrollerade facket ACFTU som medlare och verktyg.

”Att strejkerna denna gång både har tillåtits och dessutom resulterat i stora löneökningar tyder på att Partiet faktiskt accepterat stigande lönekostnader”, skriver Klas Eklund.

Men att detta skulle tyda på en utveckling mot självständiga fackföreningar är för optimistiskt. Det är nog tyvärr för tidigt, enligt Eklund.

”Det strejkandes framgångar avspeglar snarare att Partiet bestämt sig för att lägga om tillväxtstrategin: konsumtionen måste upp och Kina måste bli mer tekniskt avancerat – och stigande löner är ett medel att nå dithän.”

Ett otvetydigt tecken på detta är att den senaste, tolfte, femårsplanen (2011– 2015) uttalar detta. Ett mål för Kina är dessutom att minimilönerna ska höjas kraftigt.

Stigande lönekostnader i industriområden längs kusten medför att dessa delar inte längre är låglöneområden. Produktion som konkurrerar med låga kostnader flyttar inåt landet, västerut, eller till länder som Bangladesh och Vietnam, skriver Eklund vidare.
 

Lennart Frykskog
Red. sekr.
Work+46 (0)70 668 91 64
Skicka e-post

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...