Det lokla klubbarbetet är fackets kärnverksamhet. Foto: Lars Laurén

Klubbarna tycks ha hållit
ställningarna på 00-talet

när klubben dör När klubben dör föds förhoppningsvis en ny. Den stora klubbdöden tycks åtminstone ha stannat av.

6 Sep 2010

Klubben beskrivs ofta som fackets ryggrad eller livsnerv och som det tydligaste uttrycket för medlemskapets värde för den enskilde.

Klubbarna har också blivit än viktigare i takt med att löne- och andra förhandlingar decentraliserats. 70-talets omstridda lagar, framför allt  medbestämmandelagen och förtroendemannalagen syftade också till att öka inflytandet för det lokala facket.

Därför är det bekymmersamt att den fackliga närvaron på arbetsplatserna minskat sedan 90-talet. En enkät till några av TCO-förbunden ger dock vid handen att minskningen tycks ha stannat av och mycket arbete läggs ner på att uppmuntra nybildning av klubbar.
Orsakerna till klubbdöden kan vara många: strukturomvandling, företagsuppköp, bemanningsbranschens tillväxt, avindustrialisering, slimmade organisationer och en mer allmänt individualistisk samhällsanda.

Exakta uppgifter är svåra att få fram men klubbarna på privat sektor blev färre under lång tid. På den offentliga sektorn har arbetsplatsnärvaron varit ganska stabil och förhandlande arbetsplatsklubbar mindre vanliga även om senare års privatiseringar ändrat landskapet (se sid 25).

Unionen, som utgör halva TCO medlemsmässigt, har 3 189 klubbar vilket är 167 färre än när förbundet bildades 2007.  Finansförbundet har 133 klubbar. För övriga privata förbund är uppgifterna osäkra men bör vara några hundra. Inom ST finns 880 klubbar och inom de övriga statliga förbunden kanske ett hundratal.

Enligt en mycket grov uppskattning bör det alltså finnas drygt 5 000 klubbar i TCO-förbunden totalt. Men det finns många arbetsplatser med exempelvis kontaktombud och kanske ett skyddsombud som i många fall säkert fungerar som en liten informell klubb.

Många förbund arbetar aktivt för att stötta klubbarna. Och mycket har gjorts tidigare. Sif satsade i början av 00-talet 85 miljoner kronor på projektet Fackets kraft. 30 anställda reste land och rike runt för att starta nya eller väcka avsomnade klubbar men resultatet blev magert.

– Att stötta klubbildning är i dag en del i ombudsmännens reguljära arbete, berättar Katarina Malmlöf som är utvecklare på Unionens förtroendevaldenhet. Ombudsmännen har till sin hjälp ett start-kit.
Det fungerar bra, säger Katarina Malmlöf, och det bildas hela tiden nya klubbar.

Unionen har också i en enkät frågat om det främsta hindret för fackligt arbete på arbetsplatsen.

– Tidspress var nummer ett. Det tar för mycket tid från jobbet.
Några har också vittnat om att det inte alltid är så populärt att ta ett fackligt uppdrag, att den som gör det halkar efter i lön och att den tendensen ökat.

Lars Laurén
Reporter
Work+46 (0)70 672 52 59
Skicka e-post

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...