Vem kan intyga nyanlända invandrares identitet på ett rättsäkert sätt? Det är knäckfrågan som skapar problem ute i kommunerna. Foto: Mattias Pettersson/Scanpix

Kommunal tjänsteman som hjälper
flyktingar hotas av fängelsestraff

rättssäkerhet När regeringen ville underlätta för nyanlända invandrare och öka rättssäkerheten blev effekten den motsatta. Nu hotas kommunala tjänstemän, varav många SKTF-medlemmar, av fängelsestraff för att staten inte tar ansvar för att nyanlända får sina ID-kort.

22 Mar 2010

Utan en svensk ID-handling får nyanlända invandrare svårigheter att ta jobb, kan inte öppna konto på banken eller ta emot paket på posten, hämta ut receptbelagd medicin med mera. Tidigare utfärdade bankerna ID-kort, men problem med att styrka identitet och oro för pengatvätt fick regeringen att ingripa.

För att få en bättre ordning och höja rättssäkerheten drev regeringen förra året igenom en ny förordning som gav Skatteverket i uppdrag att utfärda ID-handlingar till nyanlända invandrare folkbokförda i Sverige.

Men problemen växte i stället. Skatteverket kräver nämligen ofta att tjänstemän från kommunernas introduktions- och flyktingmottagningar ska följa med den nyanlände till skattekontoret och där intyga identiteten på den sökande. I praktiken innebär det att tjänstemannen med namn, personuppgifter och underskrift, ska intyga att en person man inte känner är den hon eller han säger sig vara.

Skulle det i efterhand komma fram att uppgifterna inte stämmer kan tjänstemannen åtalas och dömas till fängelse för osant intygande.

Dessutom har de ändrade rutinerna fört med sig en massa merjobb att följa med till Skatteverket och intyga identiteter. I mindre kommuner blir det många gånger långa resor till närmaste skattekontor, medan man i storstäderna kan få köa i timmar. Men den extra arbetstid staten därmed lagt på kommunerna för att administrera intygandet och bieffekter som därmed uppkommer får de ingen ersättning för från staten.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har engagerat sig i frågan. Roy Melchert, utredare och sakkunnig i frågan på SKL, säger:

– Det här är inte ett uppdrag kommunerna fått, det har hamnat hos dem. Ett uppdrag som inte är lämpligt för kommunerna att ha.

SKL uppskattar att det lågt räknat de senaste två-tre åren kommit över 20 000 personer till Sverige som saknar styrkt ID-handling.

En rundringning till storstadsregionerna och några kommuner i landet visar att man löst problemet på två sätt. Endera säger man nej till att deras tjänstemän intygar andras identiteter och därmed riskerar fängelsestraff.

Eller så gör man som i Göteborg där tjänstemän frivilligt får följa med på arbetstid men som privatpersoner. Ingen bra lösning medger ansvariga i Göteborgs stad. Men om man inte gör detta ser man en snabb ökning av ID-kortslösa invandrare, med än större svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden samtidigt som de nekas tillträde till en rad samhällsinstitutioner och grundläggande service.

– Kommunerna får svårigheter att bedriva integration för de här personerna, säger Roy Melchert.

– De kommer inte in i samhället på ett bra sätt, och har inte samma möjligheter som alla vi andra. Man får svårt att skaffa hyreskontrakt, man kan inte ens åka regionalt med SJ utan legitimation, eller låna en bok på biblioteket.

Reaktionen har varit stark på regeringens nya förordning har varit stark i landets kommuner. Därför skrev SKL i november ett brev till regeringen där man påpekar att "rådande ordning innebär stor rättsosäkerhet för individer" (för tjänstemän och för de utan ID-kort).

Brevet avslutas: "SKL anser att en rimlig lösning i stället är att staten förser nyanlända med ID-kort i samband med att de får uppehållstillstånd – utan inblandning av kommunala tjänstemän".

Men drygt fyra månader efter att SKL skickade brevet har man ännu inte fått svar berättar Roy Melchert.

– Nej. Vi brukar alltid få skriftliga svar när vi ställer en skrivelse till regeringen, men inte den här gången.

Hur är rättsäkerhetsläget för tjänstemän som hanterar sådana här frågor?

– Att bedöma människors trovärdighet och identitet är ingenting man är anställd för, och som tjänsteman kan man bli indragen i en rättsprocess om man intygat för en person som sedan visar sig vara någon annan. Det är ett obehag. Dessutom kan det uppstå hotsituationer för att man bedömer en person som trovärdig och en annan inte.

På SKTF som organiserar berörda socialsekreterare har man inte känt till problemet.

– Vi har varit omedvetna om problemet. Vi kommer nu att ta kontakt med flyktingmottagningar och introduktionsenheter och undersöka hur det ligger till, säger Yvonne Ahlström, socialpolitiskt ansvarig på SKTF.

Vilken är SKTF:s rekommendation till era medlemmar i den här frågan?

– Att man om man är det minsta frågande inför eller orolig för hur man ska göra tar kontakt med oss på SKTF. Sedan får vi ha en rejäl diskusson med arbetsgivaren. Det här får inte bli en gråzon utan det måste finnas ett tydligt beslut i frågan från arbetsgivaren och så får facket agera utifrån det. Är det ett problem så kommer vi att agera, säger Yvonne Ahlström på SKTF.

Ansvarig tjänsteman för frågan på regeringskansliet är departementsrådet Fredrik Löfstedt på finansdepartementet.

– En promemoria är på gång. Jag kan inte säga exakt, men under en nära framtid.

Kan du säga något om innehållet?

– Nej, det är ett internt arbete och vi berättar aldrig vad vi funderar över. Sedan går den på remiss.