Talboksinläsarna har tröttnat på dålig löneutveckling. Foto: Hasse Holmberg/SCANPIX

Konfliktvarsel
för talboksinläsare

konfliktvarsel Teaterförbundet varslar sina talboksinläsare. Trots ett lönetapp på närmare.tjugo procent på tio år säger arbetsgivarparten nej till 4,7 procent i löneökning på två år.

5 Nov 2010

Teaterförbundet har från måndag den 8 november lagt ett konfliktvarsel mot de bolag som anställer talboksinläsare. Medlare väntas innan dess lämna ett bud för parterna att ta ställning till.

 Ett 40-tal av förbundets medlemmar berörs, många av dem skådespelare som genom inläsningsjobben får möjlighet till arbete mellan frilansuppdragen – den övervägande delen skådespelare är frilansare. De fem bolag som producerar talböcker och berörs av konflikten företräds av arbetsgivarparten Medieföretagen.

Arbetet som talboksinläsare är mycket lågbetalt. Snittlönen ligger för en heltid på 16 000-17 000 kronor i månaden enligt Teaterförbundet beräkningar – lönestatistik saknas. Löneutvecklingen för yrkesgruppen har de senaste tio åren varit katastrofal, medan arbetsmarknaden enligt Medlingsinstitutet totalt höjt sina löner med 37,6 procent har talboksinläsarens lön höjts med bara 21 procent.

 Trots det säger arbetsgivarparten nej till ett lönebud på 4,7 procent på två år - för arbetsmarknaden i övrigt ligger ökningen för samma tid på 3,5 procent.

Ett skäl till att löneutvecklingen släpar efter är att det inte finns någon som helst lönedifferentiering där till exempel erfarenhet och ansvar vägs in. Istället utgår man från lägstalönen vid löneförhöjningar. Förbundet begär därför att en lönesättningsprincip införs så att talboksinläsaren inte står kvar på lägstalön oavsett erfarenhet, ålder med mera.  

– Men arbetsgivaren är inte ens intresserad av att diskutera det, säger Teaterförbundets förhandlingsansvarige ombudsman Madeleine Wagemyr.

Ytterligare ett avgörande skäl bakom den kraftiga urholkningen av inläsarlönerna är att upphandlingen av talboksproduktionen görs genom anbudsförfarande där enda avgörande kriteriet för att få uppdraget är att lägga lägsta bud – statliga myndigheten och upphandlaren Tal- och Punktskriftsbiblioteket tar ingen hänsyn till sådant som arbetsmiljö eller lön; trånga inläsningsstudios och bristande ventilation har påpekats många gånger.

Trots det mycket låga löneläget ställer Tal- och Punktskriftsbiblioteket höga krav för att godkänna talboksinläsare: språkkunskaper, allmänbildning och specialkunskaper, liksom att kunna gestalta och levandegöra en text.

Inläsning av ickekommersiella talböcker gör det möjligt för 45 000 funktionshindrade – bland dem synskadade och personer med läs- och skrivsvårigheter - att ta del av såväl studielitteratur som skön- och facklitteratur.

– Tillgången till och kvalitén på talböcker är av central betydelse för stora grupper funktionshindrade, säger Teaterförbundets ordförande Anna Carlson. Idag subventionerar våra medlemmar den statliga handikappolitiken genom alltmer urholkade löner. Det speglar en samhällssyn som nedvärderar både de funktionshindrade och de som arbetar för dessa.