Konkurrens i vård och skola gör att utrymmet för kritik minskar, visar ny undersökning. Foto: SCANPIX/Lethikuva
Konkurrens föder tystnad i
vård och skola
yttrandefrihet
Anställda inom vård och skola håller ofta igen på sin kritik mot verksamheten för att inte ge den dåligt rykte, visar en ny undersökning.
– En effekt av konkurrensutsättningen, anser forskaren bakom studien.
2 Dec 2011
Forskaren Per-Ola Börnfelt vid institutionen för Arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet har intervjuat anställda inom vård- och skolsektorn, bland annat om utrymmet för kritik.
Hela fyra av tio säger att de möter chefer som signalerar att det inte är okej att framföra kritik till medier, föräldrar eller till och med sin fackliga organisation.
Resultatet oroar Per-Ola Börnfelt.
– Ja, med tanke på att anställda i offentlig sektor har meddelarfrihet tycker jag siffran är väldigt hög.
– I många intervjuer, speciellt inom skolan, vittnar många anställda om ett starkt tryck på att man ska värna skolans rykte. Det leder till självscensur. Man berättar inte negativa saker för till exempel föräldrar. Men förutom självcensuren finns det också rektorer som direkt uppmanar de anställda att inte berätta, säger Per-Ola Börnfelt.
Lärarförbundets jurist Kirsi Piispanen delar Per-Ola Börnfelts oro över resultatet av studien.
– Det är en otroligt hög och bekymmersam siffra. Både i privat och offentligt driven verksamhet finns en kritikrätt. Tanken är ju att kritiken ska göra verksamheten bättre. Då är det oroande att så många chefer signalerar att de inte vill ha en kritisk diskussion.
– Det här blir särskilt besvärande i privat driven verksamhet där man som anställd i första hand ska gå till chefen med sin kritik. Offentligt anställda har ett bättre skydd genom att de har yttrandefrihet enligt grundlagarna och omfattas av efterforsknings- och repressalieförbud, säger Kirsi Piispanen.
Lärarförbundet vill ha ett sådant förbud även i privat driven verksamhet.
– Men jag tror att vi också måste få till stånd en dialog om varför vi har yttrandefrihet. Att det faktiskt handlar om att göra verksamheten bättre, säger Kirsi Piispanen.
Tendensen till tystnad finns inbyggd i marknadskonkurrensens logik, anser Per-Ola Börnfelt.
– Till tystnad bidrar också den individuella lönesättningen. Man vill inte framstå som gnällig eftersom det kan slå tillbaka på lönen.
Hans intervjuer visar att chefens attityd har stor betydelse för utrymmet för kritik. Skillnaderna är stora. Cirka en femtedel av de intervjuade berättar om auktoritära chefer, som tar kritik personligt. Men en lika stor andel vittnar om bra chefer som efterlyser kritik och ser det som en möjlighet till utveckling.
Resultatet av undersökningen ingår i en bok som Per-Ola Börnfelt skriver tillsamman med juristen Susanne Fransson. Den beräknas utkomma sent våren 2012.
Erling Forsman
Chefredaktör
Work+46 (0)70 672 52 60
Skicka e-post
Skriv kommentar