fackliganyheter.nu

Kraftigt ökad användning av
företagsbot i arbetsmiljömål

arbetsmiljö Företagsbot blir en allt vanligare påföljd vid brott mot arbetsmiljölagen och arbetsmiljöbrott. De två senaste åren har företagsbot funnits med i 90 procent av de avgjorda arbetsmiljömålen.

Snabb ökning på fyra år.

21 Mar 2012

Företagsboten infördes 1986 som en särskild rättsverkan av brott. Villkoren var dock hårda, och fram till för bara några år sedan dömdes företagsbot ut i som mest tre-fyra arbetsmiljömål per år. Förra året fanns företagsbot med som påföljd i 135 mål.

Samtidigt har det skett en mycket kraftig ökning av antalet domar och strafförelägganden i arbetsmiljömål. De har aldrig varit så många (155 stycken) som 2011 visar de sammanställningar av arbetsmiljömålen som Tema Arbetsmiljö gjort.

Utvecklingen kan förklaras med två händelser, ändringen av reglerna för företagsbot 1 juli 2006 och inrättandet av en nationell åklagarkammare för miljö- och arbetsmiljöbrott, (Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål, Rema) i januari 2009.

Efter ändringen av reglerna 2006 krävdes för att företagsbot skulle kunna dömas ut bara att brottet ska ge strängare straff än penningböter, och att näringsidkaren inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Alternativt att brottet begåtts av en person i ledande ställning som företräder näringsidkaren eller fattar beslut på dennes vägnar, eller annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten.

Lägsta belopp för företagsbot sänktes från 10 000 kronor till 5 000, och högsta belopp ökade från 3 miljoner kronor till 10 miljoner.

Med de nya reglerna för företagsbot infördes också en regel om åtalsprövning. Den har fått till följd att företagsboten, som är inriktad på en näringsidkare, i stor utsträckning nu ersätter straff av fysisk person.

Nytt var också att åklagarna fick möjlighet att skriva ut strafförelägganden, om företagsboten är högst 500 000 kronor.

Strafföreläggande ersätter åtal och rättegång. Ett godkänt strafföreläggande har samma rättsverkan som en fällande, lagakraftvunnen dom.

När Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål drog i gång sin verksamhet fanns alltså redan nya, effektiva verktyg på plats. Och dem har man utnyttjat.

De ökade belopp i företagsbot som numera döms ut kan tillskrivas de riktlinjer Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål tagit fram till sina åklagare, och som används för att bedöma straffvärde och bestämma påföljd.

Domstolarna är naturligtvis inte bundna av dessa riktlinjer, men eftersom de liksom åklagarna strävar efter en enhetlig rättstillämpning över hela landet har riktlinjerna ändå kommit att bli något av rättesnöre när storleken på en företagsbot ska bestämmas.

Det har fått till följd att företagsboten vid en dödsolycka, som tidigare kunde ligga på 400 000 kronor, i dag normalt hamnar på mellan 1 och 2 miljoner kronor. För en allvarlig skada, som exempelvis gett betydande förlust av kroppsdel eller funktioner, ligger företagsboten numera endast undantagsvis under 400 000 kronor.

För lindrigare skada är beloppet sällan under 100 000 kronor. Det innebär grovt räknat att beloppen i många fall fördubblats jämfört med hur det såg ut 2008 och 2009.

Fler och dyrare böter har gjort att totalsumman ökat från ungefär 2,5 miljoner kronor 2008 till drygt 26 miljoner 2011.

De allra flesta arbetsmiljömål handlar dock, 2011 liksom tidigare år, inte om vållande till kroppsskada eller annans död (arbetsmiljöbrott) utan om brott mot arbetsmiljölagen. Vanligast är att någon använt en kran, bakgavellyft eller liknande som inte besiktats (normal påföljd 20 000 kronor i företagsbot), inte upprättat arbetsmiljöplan, struntat i att göra förhandsanmälan av byggarbetsplats eller missat att anmäla olycka/tillbud (normal påföljd i alla tre fallen företagsbot på 25 000 kronor).

Oavsett om det gällde arbetsmiljöbrott eller brott mot arbetsmiljölagen så avslutades 2011 de allra flesta arbetsmiljömålen (106 av 155) med ett godkänt strafföreläggande.

Av de mål som går till rättegång och avgörs i domstol blir det helt friande dom i allt färre, räknat såväl i absoluta som relativa tal. År 2008 var det 40 mål som slutgiltigt avgjordes i domstol. I 14 av dem (35 procent) blev det helt friande dom. Förra året var det 36 mål och friande dom endast i 7 (drygt 19 procent).

Hans Olof Wiklund

Skriv kommentar

Skriv kommentar

Stäng

* obligatoriskt

Nyheter