Kristina Persson: Dags att
bryta dödläget i klimatfrågan

debatt Alla är för hållbarhet. Men få berättar hur det ska gå till. Politiken måste rymma långsiktiga, globala hänsyn. Det skriver Kristina Persson, ordförande för Global Utmaning.

1 Feb 2011

Vi vill ha ekonomisk tillväxt, ökade löner, rättvisa, konkurrenskraft, miljöhänsyn, stopp för global uppvärmning, frihet, trygghet, hjälp till de fattiga i världen och hänsyn till kommande generationers intressen. Men hur i hela världen ska det gå till och ihop?

Politikens uppgift är att företräda det kollektiva intresset. I en värld där kollektivet har vidgats och blivit alltmer globalt och vi alla är starkt beroende av varandra måste även politiken bli global. Svaren på ”hur” finns i en vidgning av politiken så att den rymmer långsiktiga och globala hänsyn och behov. Det skulle kunna ske genom förändrade styrsystem som jämkar samman våra kortsiktiga, egoistiska, bekväma önskningar med globala och hållbara hänsyn. Det finns exempel, ett är överenskommelserna för världshandeln som träffats inom ramen för WTO, Världshandelsorganisationen.

Detta kräver något helt annat än den intressebevakande förhandlingskultur som dominerar i de internationella organisationerna, där framgång oftast mäts som en fördel för ett land eller en region i relation till andra, inte som en framgång för kollektivet. Förra årets nobelpristagare i ekonomi, Ellinor Ostrom visade i sin forskning att solidaritet kunde fungera lokalt för att främja det kollektiva intresset. Den stora frågan är hur man ska få detta att fungera också för stora regioner och globalt.

Ett svar är framväxten av globala rättsregler och institutioner som övervakar och följer upp överenskommelser och beslut, inklusive pålagor som styr priserna så att de återspeglar de verkliga samhällskostnaderna för ändliga resurser och gemensamma nyttigheter som luft, hav och vatten.

Det är långt dit, det finns ingen världsregering, inget världsparlament som försöker ta ett helhetsansvar. Det närmaste man kommer är en informell sammanslutning av länder som utsett sig själva och som till och med saknar ett eget sekretariat, G20. Denna gruppering som består av världens största ekonomier plus EU har hittills haft en roll främst i hanteringen av den ekonomiska kris som världen befann sig i 2008 - 2009. I förlängningen kan man tänka sig att G20 formaliseras och blir en representativ sammanslutning av världens regioner för krishantering och säkerhet på jorden. Men detta betraktas som så kontroversiellt att det knappt diskuteras av politiker världen över, våra egna är inget undantag.

Klimatfrågan blir ett viktigt och på många sätt avgörande test: Alla vet att det brådskar. Om världen ska kunna hejda den globala uppvärmningen måste de ökande utsläppen av koldioxid börja plana av och minska snart. Det kräver politiker som vågar gå före och driva och som vill komma överens. Man brukar säga att vi har de politiker vi förtjänar, alltså hänger det även på oss medborgare om det ska lyckas.
Global Utmaning vill med kunskap och konstruktiva idéer hantera de globala utmaningar som finns för ekonomi, klimat, demokrati och hållbar utveckling, både genom att utveckla förslag till policy och genom upplysning/folkbildning.

Många efterlyser de nya berättelserna, som skapar sammanhang och förståelse. Klimathotet kan ge en tråd i berättelsen om en hållbar framtid: När priset på kol, olja och gas blir tillräckligt högt kommer omvandlingen till förnyelsebara alternativ att komma igång på allvar. Det kan ske på olika sätt, genom skatter, avgifter och utsläppshandel. Det måste bli tillräckligt dyrt att förbränna kol och olja för transporter, uppvärmning och elproduktion. När det sker stimuleras teknikutveckling och investeringar och kostnaden för användningen av alternativ energi går successivt ner.

Det är en jättelik omställning som förestår, många nya verksamheter och teknikområden kommer att växa kraftigt och gamla läggas ned. Om man genomför en skatteväxling som innebär ökade skatter på energi, särskilt fossila bränslen genom skatter på koldioxid medan skatten på arbete minskar, gynnas också de näringar som är arbetsintensiva. Även u-länderna bör i eget intresse delta i denna omvandling men de rika länderna måste gå före och ta en del av deras kostnader.

Detta är grundtanken i Global Utmanings klimatförslag, An International Climate Investment Community – breaking the deadlock, som vi just nu diskuterar med politiker och experter runt om i världen. Tillsammans med andra tankesmedjor i Europa försöker vi skapa det opinionstryck som frågan kräver. Detta är också en del av en ny berättelse: Att det civila samhället går före och driver på, både vad gäller formerna för och innehållet i en politik för framtiden.