Susanne Fransson, Göteborgs universitet. Foto: Kerstin Gustafsson Figueroa

Kvinnors strejker lönar sig

kvinnostrejker "ASAB:s svan - luktar fan", minns ni? Städerskornas vilda strejk 1974 är en av de kvinnostrejker som Susanne Fransson, forskare och lärare vid Göteborgs universitet,

2 Jun 2009

–  Kvinnor strejkar inte lika ofta som män. Men när de strejkat har det lönat sig.

Om detta skriver hon i antologin Nio perspektiv på jämställdhet som statliga Medlingdsinstitutet givit ut.

I sitt forskningsprojekt om kvinnor och mäns förhandlingsstrategier på arbetsmarknaden, undersökte Susanne Fransson om kvinnors strejker var en väg till rättvisa och jämställda löner. Hon har gått igenom resultaten av de vilda strejkerna från 1974 till 1990, och de fackliga strejker som Kommunal och Vårdförbundet genomfört under senare år.
– Strejkerna var framgångsrika. Det handlade inte bara om pengar, utan även om att synliggöra kvinnors arbete.

Städerskestrejken på sjuttiotalet blev inte lika känd som hamnarbetar- eller gruvstrejken, men var unik i sitt slag. Sammanlagt strejkade 350 städerskor över hela landet mot städföretaget ASAB, mot försämrade anställningsförhållanden och sänkta löner.
– För städerskorna gällde det människovärdet i hög grad, och det hörde ihop med lönen, som var väldigt låg. Parollen i Malmfälten var "Städerskor är också människor".

Flera av de vilda strejkerna ledde till avskedanden, och Susanne Fransson ser också att kvinnorna dömts hårdare i Arbetsdomstolen än manliga strejkande.

– Mellan åren 1975 till 1979 var mindre än sju procent av de vilda strejkerna kvinnostrejker. Men 25 procent av de vilda strejker som prövades i Arbetsdomstolen var kvinnostrejker. Kvinnostrejkerna ledde också i högre grad till avskedanden.

I domarna från Arbetsdomstolen har kvinnorna har inga titlar, inga yrken, de nämns bara med förnamn, "som Doris" inget mer.
De senaste femton åren har arbetsmarknaden präglats av ett relativt lugn. Vilda strejker förekommer knappt, men de fackliga strejker som genomförts har drivits av kvinnodominerade fackförbund.

– Ja, kvinnor strejkar, i alla fall inom offentliga sektorn. Från 1995 händer något nytt på arbetsmarknaden. Stora kvinnodominerade fackföreningar som Kommunalarbetarförbundet och Vårdförbundet går ut i strejk.

Förutom strejkvapnet använde sig Vårdfacket även av Arbetsdomstolen när man ville få prövat om barnmorskornas arbete var lika mycket värt som de manliga sjukhusteknikernas. 2001, i det andra barnmorskemålet, slog AD fast att barnmorskornas arbete var likvärdigt. Nu kan man alltså kräva lika lön inte bara för lika arbete, utan även för likvärdigt arbete.

Kan strejken användas som metod för att uppnå rättvisa och jämställda löner?

– Om vi ser till Kommunals och Vårdförbundets strejker så är svaret ja, säger Susanne Fransson. Kraven som de ställde var en utmaning av hela det etablerade systemet, de krävde att offentliga sektorn ska vara löneledande. Industrin, där männen arbetar, ska inte längre avgöra hur lönerna ska ligga.

Hur det blir i nästa avtalsrörelse återstår att se. I ekonomisk kris brukar kvinnoyrken drabbas hårt.

– Nedskärningar i offentlig sektor kommer att innebära att många kvinnor inte får någon lön alls.