Foto: Erik G Svensson/SCANPIX

Landstingen värnar meddelarfriheten i avtalen

meddelarfrihet För tio år sedan föreslogs att anställda på privata entreprenader skulle få laglig rätt till meddelarfrihet. Det blev ingen lag men i dag har samtliga landsting skrivit in rättigheten i sina avtal. Kritikerna förespråkar dock fortfarande en lagstiftning.

Skriv ut
Skicka till en vän
Dela med andra

Tipsa

24 Nov 2010

Meddelarfriheten är en del av offentlighetsprincipen och innebär att en offentligt anställd har grundlagsskyddad rätt att via media kritisera arbetsgivaren, det kan exempelvis handla om missförhållanden eller ekonomiska oegentligheter. I det privata gäller lagen om affärshemligheter som istället innebär en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Den privatanställda kan därför inte kan vända sig till media på samma sätt utan att riskera sin anställning.

Entreprenaderna befinner sig mittemellan de båda världarna. De har offentlig finansiering men inte den grundlagsskyddade rätten att kritisera, om det skulle behövas. År 2001 gjordes en statlig utredning som hette ”Yttrandefrihet för privatanställda” som ville reda ut just det här mellanläget. Utredningen föreslog en lag där meddelarfriheten skulle utvidgas till att gälla även i de privata entreprenader som har del av offentliga medel. Men förslaget sågades av remissinstanserna, facket menade att det var för lamt och arbetsgivarna menade att det var för djärvt. Det blev därför aldrig någon omröstning i riksdagen utan förslaget föll i glömska.

2008 var det dags för lagen om företagshemligheter att utredas. En del av denna utrednings uppdrag var att ta reda på om lagen innebar ett hinder för meddelarfriheten. Utredningen fann det svårt att svara på frågan men föreslog att vissa formuleringar i lagtexten borde klargöras, till exempel att brottslig verksamhet aldrig är en företagshemlighet. Utredarna kom vidare fram till att lagen om företagshemligheter fungerade bra och var tillräckligt flexibel i fråga om anställdas yttrandefrihet.

År 2009 gjorde Föreningen Grävande journalister en undersökning bland riksdagsledamöterna där de åter ställde frågan om en utvidgad meddelarfrihet. Såg riksdagsledamöterna de som ett problem att entreprenadanställda saknar lagskyddad meddelarfrihet? De rödgröna var enhälligt för ett lagskydd. Den borgerliga alliansen var mer splittrad, här fanns röster både för och emot. 27 procent av moderaternas riksdagsledamöter såg det som problematiskt, gentemot 100 procent hos både Miljöpartiet och Vänsterpartiet. I dag har de rödgröna tagit ställning för en lag. Justitieminister Beatrice Ask tydliggjorde regeringens hållning i riksdagen i år. Hon menar att en sådan lagstiftning skulle vara omöjlig för privata företag, av konkurrensskäl måste de hålla delar av sin verksamhet hemlig. Hon skriver i ett interpellationssvar att det är svårt att bryta ut ett offentlig rättsligt regelverk och överföra det på näringslivet.

Men i takt med att allt mer offentlig verksamhet läggs ut på entreprenad har diskussionen om de anställdas yttrandefrihet vaknat till liv igen. De senaste fem åren har antalet anställda inom privata vård- och skolföretag ökat med 46 000 personer, enligt siffror från Statistiska Centralbyrån, (SCB).

Och för de entreprenader som finns i vårdsektorn har framsteg nyligen gjorts. Under Vårdval Sverige som genomförts i alla landsting, har meddelarfriheten skrivits in samtliga avtal runt om i landet.

När paragrafen skrevs in i Region Skånes avtal väckte den dock kritik, från regionens egna jurister. De menade att den inte skulle hålla vid prövning, då skulle istället lagen om affärshemligheter väga tyngre. Ännu har inte paragrafen prövats.