Hälsoeffekter av korta och långa ledigheter är omdiskuterade. Det framgår av en debattartikel i Dagens Nyheter och de efterföljande reaktionerna. Foto: Ulf Palm/Scanpix

"Lång semester är inte bättre
för hälsan än korta ledigheter"

arbetsmiljö Inget tyder på att en lång sammanhängande semester är bättre för hälsan än flera korta ledigheter. Det slutsatsen har forskarna Bengt Arnetz och Jessica de Bloom kommit fram till.

18 Jun 2012

Forskarduon redogjorde för sina rön i en debattartikel i Dagens Nyheter i helgen. De går till angrepp mot en spridd uppfattning att lång semester är bättre för välbefinnande och hälsa än kortare ledigheter.

Jessica de Bloom sade samma sak i vetenskapsradion under fjolåret och fick mothugg. Frågan är uppenbarligen laddad.

”Av förståeliga skäl reagerade fackliga organisationer. Uttalandet kunde tolkas som ett angrepp mot modern svensk semestertradition.”

”Mer förvånande var kategoriska uttalanden från svenska arbetsmiljö- och stressforskare om vikten av långa semestrar för hälsan. I stället för att fördjupa den viktiga vetenskapliga debatten genom att låta de Bloom besvara kritiken, backade Vetenskapsradion genom att säga att man nog övertolkat det hon sagt. Så var dock inte fallet!”

Ulrika Björkstén, chef för Vetenskapsradion, ger en annan bild av vad de Bloom sade i radioinslaget, och säger i en replik till forskarna (införd i DN senare samma dag) att hon saknade belägg för de långtgående slutsatser hon drog för ett år sedan, nämligen att "det är bättre att ta flera semestrar under året om man ser till hälsa och välmående än en enda lång under sommaren."  

Att semestern är viktig för hälsan är dock ställt utom all tvivel, menar forskarna de Bloom och Bengt Arnetz. Två amerikanska studier bland från början friska personer ger belägg för detta. Det inträffade överdödlighet och översjuklighet hos dem som inte tog semester.

”Semestern spelar en central roll för mental och kroppslig återhämtning. Den gör att vi kan sätta saker och ting i perspektiv – livet är mer än arbete. Semestern erbjuder möjlighet att umgås med vänner under gemytliga och avstressade former. Den stimulerar hjärnan med annat än arbete.”  

Jessica de Bloom publicerar snart resultaten av en studie som publiceras i tidskriften Journal of happiness studiesdär hon jämfört fyra olika typer av ledighet och som sägs stödja hennes och Arnetz påståenden i artikeln.

”En forskningsstudie räcker självklart inte för att dra generella slutsatser. Det finns dock nu fyra oberoende studier av olika forskargrupper som inte kunnat påvisa något samband mellan ledighetens längd och hur länge den positiva semesterkänslan sitter i.”

Ulrika Björkstén anser att det finns skäl att nyansera forskarnas slutsatser ytterligare och citerar ur en studie som även de Bloom och Arnetz hänvisar till.

"Semesterlängd kunde inte associeras till ändringar i hälsa och välbefinnande under och efter semestern, med undantag av den fjärde veckan efter återgång till arbetet: ändringar i hälsa och välbefinnande fyra veckor efter semestern var positivt relaterade till semesterlängd."

Vad som hänt efter mer än fyra veckor efter semestern ger denna studie inte svar på så frågan om de långsiktiga hälsoeffekterna av semester och semesterlängd tycks vara långt ifrån utredd, skriver Ulrika Björkstén.

Uppdaterad den 18 juni klockan 9.27

Lennart Frykskog
Red. sekr.
Work+46 (0)70 668 91 64
lennart.frykskog@tco.se

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...