Regeringen måste hålla löftet om en satsning på lärarnas löner, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet. Foto: Per Lundén

Lärarförbundet: Regeringen
måste hålla löftet till lärarna

finanskris Den internationella finanskrisen, som dämpar tillväxten i Sverige, får inte stoppa satsningen på lärarlönerna i nästa avtalsrörelse eller höjningen av lärarnas status. Det säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

18 Aug 2011

Finanskrisen har redan fått effekter på Sverige. I höstens statsbudget är det femte jobbskatteavdraget inställt och finansminister Anders Borg har förklarat att utrymmet för reformer är begränsat.
Nu växer oron i utbildningskretsar och man frågar sig om det starka politiska stödet för en uppvärdering av läraryrket håller när allianspartierna genomför sin budgetmangling.
– Vi vill se att regeringen fullföljer sina löften och det utbildningsministern framförde i sitt sommartal och genomför satsningen på lärarna, säger Mathias Åström.

Nu ökar Lärarförbundet trycket mot regeringen genom att påminna om de starka politiska uttalandena i frågan, men dess förhandlingschef vill inte ställa dessa krav mot andra gruppers hjärtefrågor, som sänkt restaurangmoms och annat.
– Det är inte vår uppgift att säga vad som ska tas bort i budgen, men höjningen av lärarnas löner är en angelägen reform som är viktigt för den långsiktiga utvecklingen i samhället, säger Mathias Åström.
Hur det försämrade ekonomiska läget förändrar förutsättningarna i nästa års lönerörelse är än så länge inte klart. Mathias Åström vill invänta olika ekonomiska bedömares analys av situationen innan han uttalar sig i frågan.

Däremot betonar han de fackliga organisationernas tradition av ansvarstagande i ekonomiskt dåliga tider. För de svenska parterna på arbetsmarknaden är långsiktiga ansvartagandet kännetecknande.
Samtidigt har Lärarförbundet i flera sammanhang fört fram 10 000 kronor i månaden som ett riktmärke för hur mycket medellönen i kåren behöver höjas. Så mycket mer skulle en lärare ha tjänat om han i stället utbildat sig till civilingenjör eller systemvetare.

För många lärare skulle ett sådant lyft betyda en 25-procentig förbättring av månadslönen och det är inte något som genomförs i en enda avtalsrörelse.
– Det är en tydlig beskrivning av vad läryrket borde vara relativt andra yrken. Våra medlemmar är kloka människor som inser vad ett rimligt tempo i förändringen är, säger Mathias Åström.
– Definitivt förväntar oss att det ska tas steg i nästa avtalsrörelse. Nu måste det börja hända saker, men frågan om tempot blir en senare diskussion.

Men Mathias Åström säger också:
 – Det låga söktrycket till lärarutbildningarna och den ökade krav på kunskap i hela samhället gör att vi måstet förbättra förutsättningarna för lärarna och rekrytera de som är allra bäst lämpade för yrket. Det är vårt tunga argument för en höjning av lärarnas löner.
Höjningen av lärarnas status kan ske på olika vägar. I sitt sommartal förklarade utbildningsminister Jan Björklund att staten ska vara med och bidra till fler karriärvägar och utvecklingsmöjligheter för lärare. Han har också sagt att staten skulle kunna stå för lönen på vissa speciella tjänster.

Lärarförbundet för diskussioner med regeringen om hur den statliga satsningen kan se ut, men är inte låst vid någon speciell modell ännu.
Även den nya lärarlegitimationen kan bidra till en höjning av yrkets status, tror Lärarförbundet. När friskolorna kom trodde man att en marknad skulle uppstå för lärare. Privata och offentliga arbetsgivare skulle konkurrera om deras tjänster och det i sin tur leda till höjda löner.
Men så har det inte blivit. Marknadskrafterna har inte fungerat.

– Delvis beror det på att andelen obehöriga lärare är hög. Vem som helst har kunnat anställas som lärare. Det är förklaringen till att löneutvecklingen inte har blivit bättre. Nu får vi lärarlegitimation och starka behörighetskrav. Då kommer den bottenventilen täppas till, säger Mathias Åhlund.
Även Lärarnas riksförbund, Saco, är nervösa inför höstens budgetmangling. Dess ordförande Mette Fjelkner ser en risk och oroar sig för att regeringen ska svika lärarna och skylla på finanskrisen.