Svensk industri kommer att anställa allt färre människor, enligt Lars Magnusson. Foto: Uppsala universitet
Lars Magnusson: "Minst 100 000 industrijobb försvinner"
industrikrisen Industrin blir mindre viktig för den totala sysselsättningen. Basindustrin drabbas värst. Framtiden ligger i några få kunskapsintensiva branscher, anser ekonomhistorikern Lars Magnusson.
23 Jun 2009
Efter flera år av högkonjunktur skulle lågkonjunkturen ha kommit ungefär nu även utan höstens dramatiska finanskris, konstaterar Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
– Men den kom att förstärkas via finansbubblan. Sysselsättningskrisen blev mycket djupare än den förmodligen annars hade blivit.
Det har hunnit sägas mycket om krisen i historiska termer. ”Värsta sedan andra världskriget”, ”allvarligaste i modern tid”. Ericssons VD Carl-Henric Svanberg kallade den för ”den värsta i mänsklighetens historia”.
– Det är väl lite överord, anser Lars Magnusson.
Ska man ändå jämföra tycker han att både kraschen på Wall Street 1929 och den svenska 90-talskrisen ligger nära till hands. Båda började med en överhettad ekonomi som följdes av en djup sysselsättningskris. Det finns fler exempel bakåt i tiden.
Räknar man antalet förlorade jobb på den svenska arbetsmarknaden var 90-talskrisen värre – hittills.
– Den varade längre, BNP-fallet var utdraget över två år. Nu har det varit väldigt dramatiskt. Om det vänder väldigt snabbt nu är det möjligt att den här krisen mer blir ett hack i kurvan.
Fast Lars Magnusson är skeptisk till att vi redan skulle ha nått botten, och tror inte på en snabb återhämtning.
– Jag tror man ska ta det budskapet med en nypa salt. Kanske har den totala kollapsen stannat upp, men nu kommer vi nog i en ganska klassisk lågkonjunktur som kommer att hålla på i flera år till.
Hans optimistiska bedömning är att industrikrisen blir som djupast sent nästa år.
Sedan i höstas har över 50 000 industrijobb gått förlorade. Lars Magnusson uppskattar att siffran kan komma att sexfaldigas. Av dem spår han att ungefär hälften, 100 000-200 000 jobb, försvinner permanent.
– Vi tappade ännu fler på 90-talet.
Dagens industrikris kan leda till att strukturomvandlingen påskyndas, enligt Lars Magnusson. Basindustrin krymper, och jobben som främst riskerar att försvinna finns i konkurrensutsatta branscher där Europa med höga löner och kostnader jobbar i uppförsbacke jämfört med länder där man producerar billigare.
– Oftast enklare industrivaror. Ta bilar till exempel, det kan alla göra numera.
Branscher som han bedömer inte kommer att drabbas lika hårt är de som gör produkter med relativt högt kunskapsinnehåll och befinner sig på den teknologiska fronten, som mikroelektronik och telekom.
Där tror Lars Magnusson också att framtiden finns. I bästa fall har den svenska industrin om tio år ”en konkurrenskraftig grund i ett kraftigt innovationsklimat” och ligger väl framme när det gäller att utveckla nya produkter inom några kunskapsintensiva branscher. Elektronik, kanske också grön teknik.
– Men industrin kommer att anställa färre människor än i dag och blir mindre viktig för den totala sysselsättningen.
Var kommer då de nya jobben? Lars Magnusson pekar på personalintensiva branscher som vård, service och turism.
– Får vi till stånd en innovativ och framgångsrik exportindustri som kan dra in inkomster och höja välståndet kommer en allt större andel av vår konsumtion att handla om tjänster. Vi kommer att satsa ännu mer på semester, rekreation, nöjen och utbildning. Och, med en åldrande befolkning, på vård, omsorg och servicetjänster.
Han ser också möjligheter för en större tjänsteexport med fokus på smarta lösningar inom vård och offentlig sektor.
– Det är slående hur omvärlden tycker att vi är jätteduktiga på att organisera sådant som hälso- och sjukvård, fast vi gnäller så mycket själva.
Om han i stället blickar bakåt: har vi lärt oss något av tidigare kriser?
– Ja, två saker. Dels att vi nu inte går in med en massa statliga pengar och tror att borttynande branscher ska kunna övervintra. Vi har också lärt oss vikten av aktiv krisbekämpning. Det sätts in insatser tidigare, titta på att alla dessa paket till bankerna.
Men vi har inte gjort hela läxan.
– Vi har inte lärt oss att sluta spekulera, vara giriga och tro att högkonjunkturen kan vara hur länge som helst. Jag tror det är svårt att förändra. Det är så starka psykologiska krafter när ekonomin går upp; man ser att andra tjänar pengar och vill själv tjäna pengar.
– Men lite bättre kan det bli med en bättre finansinspektion som kan hålla ordning på bankerna så att de inte lånar ut pengar hej vilt utan säkerheter. Det tror jag kommer.
Hanna Lundquist
Reporter
Work070-6974070
Skicka e-post
