Magnus Lord, Lunds universitetssjukhus. Foto: André de Loisted
Lean ska bädda för en
uthållig organisation
lean production Dagens system hindrar medarbetare och skapar överbelastning. När Lean Production införs är målet att i stället få till ett lugnare tempo och en bättre arbetsmiljö.
8 Feb 2010
Så förklarar eldsjälen Magnus Lord syftet med den nya modellen.
Han nickar igenkännande när jag ber honom förklara vad idéer från japansk bilproduktion kan tillföra svensk sjukvård. Han har hört frågan förut. Svaret blir till en miniföreläsning. Den vita skrivtavlan i hans vackra arbetsrum fylls snabbt med tabeller och text.
Vad säger då den person som varit eldsjälen bakom leankonceptets införande på universitetssjukhuset i Lund? I kort sammandrag följande: Den svenska sjukvården brottas med väldiga problem. Låg kvalitet, dålig arbetsmiljö, låg tillgänglighet och bristande produktivitet är vardag. Han ger några drastiska exempel:10 procent av alla planerade operationer stryks. 40 procent av nybesöken bokas av eller om.
Och arbetssätten i vården skapar fel. Det handlar om allt från medicinering till operationer. 50 000 till 200 000 fel per en miljon genomförda åtgärder är inte ovanligt. 1 000 till 5 000 fel per miljon skulle vara en bra siffra. Gapet är alltså stort. En del av felen drabbar patienterna hårt. Socialstyrelsen räknar med att cirka 3 000 dödsfall varje år förorsakas av misstag som hade gått att undvika.
Naturligtvis är man inom vården medveten om brister och problem. Försöken att lösa dem är många. Men de flesta har haft samma utgångspunkt, en gammaldags syn på vad som skapar fel, hävdar Magnus Lord.
– Man tror att det är människorna som orsakar felen, när det i själva verket är systemet och arbetssätten. I allvarliga fall bestraffas man. Det skapar en rädslans kultur.
Ett annat problem är vårdens funktionslogik. Patienten förväntas passera olika funktioner, till exempel diagnos - röntgen - behandling. Mycket av förbättringsarbetet har gått ut på att bli så effektiv som möjligt i varje del, medan helheten förblir ineffektiv.
Det är här Lean Healthcare kommer in, menar Magnus Lord. Här sätts analys av arbetssätten i centrum. Fokus förskjuts. Från person till arbetssätt. Från funktion till flöden. Det blir centralt att öka det man kallar den värdeskapande tiden, i vården tolkat som den tid patienten faktiskt får hjälp med det han söker för.
Förändringar som genomförts med leankonceptet som grund har lett till stora tidsvinster.
Ett exempel är utredning av ADHD hos barn. Tidigare kunde en utredning ta fyra månader. Patienten skickades mellan olika specialistfunktioner. Genom att i stället enas om samarbetet runt en utredning görs den nu på tre veckor.
– Det är en stor kvalitetsförbättring för patienten. Men även personalen sparar tid. Man kunde öka antalet utredningar med nästan 70 procent och ändå arbeta lugnt.
En nyckel till lyckade förändringar av vården är att kunna skapa system som är självförbättrande, anser Magnus Lord.
– Medarbetarna måste själva jobba med ständiga förbättringar. Chefernas uppgift blir att bygga system för detta.
Magnus Lord varnar för att göra Lean Healthcare till ett besparingsprojekt. Visst vinner man tid, men den ska medarbetarna få använda till ett lugnare tempo, utbildning, fortsatt förändringsarbete och i Lunds fall, eftersom det är ett universitetssjukhus, till mer forskning.
– Försöker man göra det till ett besparingsprojekt dör lean.
Vårdförbundet, som organiserar sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker, är i stort sett positivt till Lean Healthcare i vården. Men förbundssekreterare Eva-Lisa Krabbe gillar inte begreppet.
– Vi vill kalla det ständiga förbättringar för att visa vad det handlar om: Att producera vård med hög säkerhet och hög kvalitet.
Hon bekräftar också de fördelar som sjuksköterskorna på ortopeden i Lund vittnar om.
– När man jobbar med ständiga förbättringar skapas utrymme att påverka. Man blir bättre på att se sin egen kunskap, anser Eva-Lisa Krabbe.
Namnfrågan innehåller laddningar. Lean betyder egentligen smal och flera forskare som studerat utvecklingen i bilindustrin varnar för att lean lätt kan bli en omänsklig arbetsorganisation, mean. När arbetsprocessen effektiviserats samtidigt som kraven på fortsatta produktivitetsökningar består återstår bara att arbeta snabbare. Och att byta ut dem som inte håller måttet.
Men Magnus Lord tillbakavisar kritiken.
– Att springa fortare är en förbjuden åtgärd i lean. Vi vill uppnå det motsatta: Bättre arbetsmiljö med ett lugnare tempo som är uthålligt. Dagens system är så dåligt att det ofta hindrar medarbetarna. På många ställen skapar det konstant överbelastning.
Skriv kommentar