IF-Metalls ordförande Stefan Löfven. Foto: Lars Laurén

”Lönebildningen måste styras
av annat än arbetslöshetsavgiften”

a-kassan IF-Metalls ordförande Stefan Löfven tycker det är märkligt att finansminister Anders Borg inte begriper sig på lönebildning och han undrar om den utredning han själv sitter med i verkligen är allvarligt menad.

23 Sep 2010

Han är mycket kritisk mot Socialförsäkringsutredningens sekreterare Irene Wennemo. I förrgår sa hon till TCO-tidningen att facket borde ge upp motståndet mot en obligatorisk a-kassa för att i utbyte få högre ersättningsnivåer.

– Jag tycker det är direkt olämpligt att hon som huvudsekreterare uttalar sig på detta sätt innan utredningen ens kommit igång.

– Hon har snart förverkat sitt förtroende, fortsätter Stefan Löfven.

– Om regeringen menade allvar med att de tillsatte en parlamentarisk utredning går det inte att huvudsekreteraren redan tycks ha bestämt sig för vilken väg det här ska gå.

Stefan Löfven hade förväntat sig en grundlig analys och förutsättningslös utredning av socialförsäkringarna, vilket också den tre år långa utredningstiden tydde på.

– Det går dessutom rykten i riksdagen om att det ska komma olika tilläggsdirektiv. Flera talar om ett snabbspår för a-kassan och om det är sant visar det väl i så fall att man redan hade bestämt sig för en obligatorisk kassa.

– Det är ju också så att obligatoriet har man redan utrett en gång under förra mandatperioden. En utredning som visade att det inte är så lätt.

– Inget i sak har ändrats sedan dess, fortsätter han.

– Lyfter man lika förbannat ut obligatoriet som ett snabbspår så visar det att man inte alls är angelägen att ha en fungerande a-kassa. Då är det av rent ideologiska skäl man vill göra något som kommer att drabba tiotusentals människor ytterligare.

Stefan Löfven förklarar sitt motstånd mot ett obligatorium med att a-kassan inte är som vilken socialförsäkring som helst. Han nämner som bara ett exempel på alla svårigheter de 9 000 IF-Metallmedlemmar som arbetar på Samhall och inte är med i kassan.

Ett obligatorium löser heller inte de problem som gjort att så många lämnat a-kassorna, menar han. För om försäkringen blir obligatorisk i sitt nuvarande dåliga skick kommer alltfler människor att teckna egna försäkringar. Kollektiva eller till och med individuella för dem som har råd. Och då har vi ändå ingen allmän och bra försäkring.

– Det viktiga att skjuta in sig på är i stället att fler faktiskt omfattas av försäkringen.

Det handlar i så fall om villkor, avgifter och ersättningsnivåer.
Det är inte bara när det gäller obligatoriet som IF-Metalls ordförande kommit till helt andra slutsatser än regeringen.

Han suckar djupt när de differentierade arbetslöshetsavgifterna kommer på tal. Avgifter som för hans hårt krisprövade medlemmar är 400 kronor i månaden.

– Jag pratade med Anders Borg om detta när det var på gång och förklarade att det är så många faktorer som avgör om våra medlemmar blir arbetslösa eller inte. Faktorer som inte alls med lönenivån att göra. I ett europeiskt perspektiv ligger vi i mitten.
Han förmodar att regeringen tänker sig att metallarnas höga avgift ska få facket att hålla nere lönekraven medan andra kanske får lite mer.

– Men när vi pratar lönekrav så har vi dels en LO-samordning. Dels en samordning med facken inom industrin där både Unionen och Sveriges ingenjörer är med.

– Vi tittar på produktivitet, inflation, räntenivåer och reallöneutveckling. Vi sitter inte och tittar på hur arbetslöshetsavgiften ser ut.

– Lönebildningen måste styras av andra faktorer än arbetslöshetsavgiften! och det är märkligt att sådana som Anders Borg inte kan begripa det.

Frågan om hur a-kassan borde vara sammanfattar Stefan i Löfven i tre punkter. Förutom obligatoriet som han alltså avvisar handlar det om vem som ska ha hand om a-kassan. Och om villkoren. Det senare löser på sätt och vis även frågan om obligatorium. För om kassan blir tillräckligt bra så går människor med och vi får en allmän försäkring.

– Sänk avgiften och höj ersättningen så att fler kan och vill gå då behåller vi värdet av försäkringen.
När det gäller vem som ska sköta kassorna tycker han att de fackliga kassorna redan bevisat sin överlägsenhet vad gäller kostnadseffektivitet och kundnöjdhet. Han påpekar att den statliga fristående alfa-kassan har dubbelt så lång handläggningstid som IF-Metalls kassa.

– Varför ska man bryta upp det systemet? När vi har en statlig kassa som är sämst av dem alla.

– Skicka över det här till försäkringskassan så får du se vad som händer, de kan inte det här lika bra som oss.

Han berättar om hur det var på Örnsköldsviks metallavdelning när han var aktiv. Om den kontakt som fanns mellan dem som skötte a-kassan, den enskilde medlemmen och ombudsmännen. Att det är detta informations- och kunskapsutbyte som gör den stora skillnaden i handläggningstid och effektivitet.

Men finns de här lokala kassehandläggarna verkligen kvar, är det inte lite myter och nostalgi i detta?

– Nej det tycker jag inte. Vi har åkt land och rike runt under valrörelsen och det är fortfarande så. I ena rummet sitter ombudsmannen och funktionären och i det andra rummet sitter a-kassehandläggaren. Och det ärt klart att de har en väldigt tät. Man kan informera tidigt på arbetsplatserna, det är de här reglerna som gäller, de här pappren som ska fyllas i och så vidare.

Det må stämma för metallare men när såg vi andra löntagare och a-kassemedlemmar en facklig a-kassehandläggare senast?Hursomhelst, Stefan Löfven förklarar varför a-kassan är så viktig för facket. Och det handlar inte bara om att dra in medlemmar i förbunden.

– Arbetslöshetsförsäkringen är väldigt strategisk för oss. Självklart viktig för individen men också för hela kollektivet. Därför att en bra försäkring med bra nivåer skyddar våra kollektivavtal och lönenivåer. Det senare är bra även för samhället för när vi håller uppe lönenivåerna så håller vi också konsumtionsförmågan uppe.

Och det räcker inte, en bra arbetslöshetsförsäkring har ännu en mycket viktig effekt, avslutar Stefan Löfven.
– Försäkringen är viktig också för att den skyddar omställningsförmågan. Han berättar klassiska exemplet är de engelska vävarna på 1700-talet som slog sönder de mekaniska vävstolarna för att de tog jobben ifrån dem.
– Ju fler som kommer på att man bara får 50 procent i ersättning om man blir av med jobbet desto fler kommer att motsätta sig alla förändringar och då bromsar vi upp som nation.