Lönesättande chefer deltar inte
i arbetet med lönebilden

löner Många lönesättande chefer inom staten har mycket lite att säga till om när det gäller arbetsplatsens lönearbete. Det visar en rapport från Arbetsgivarverket.

1 Okt 2009

I rapporten framgår att 10 procent av myndigheterna har lönesättande chefer som inte alls medverkar i det lönepolitiska arbetet.

Det framgår också att många chefer är måttligt engagerade i arbetet med lönebilden. Polisförbundets förhandlingschef Jan Wallin är kritisk till hur arbetet går till.

– En lönesättande chef måste definitivt ha arbetat med lönebilden. Om man inte medverkar i lönesättningsprocessen och ändå sätter lön, så riskerar det att uppfattas som godtyckligt, säger Polisförbundets förhandlingschef Jan Wallin.

– Det är inte trovärdigt om den chef som bedömer mig, inte är engagerad i lönearbetet.

Räknar man in dem som uppger att deras chefer endast "i någon grad" medverkat i det förberedande lönearbetet blir det mellan 25 och 41 procent av de lönesättande cheferna som är dåligt engagerade i lönearbetet.

Grafik

Tanken är att cheferna ska vara en "bärare av myndighetens lönepolitik gentemot sina medarbetare", som rapporten beskriver det.  I rapporten konstateras att det finns "utvecklingspotential".

– Vi eftersträvar ett arbete där cheferna är med i förberedelsearbetet. Är det för få chefer som är med, är det inte bra, säger Arbetsgivarverkets biträdande förhandlingschef Ken Johnsson.

Kan man verkligen säga att dessa chefer är lönesättande om de inte är med i det förberedande lönearbetet?

– Det kan vara så att de som svarar att de är med i någon grad är med i tillräcklig omfattning. Att så få samtal slutar i oenighet talar för det. Men visst behöver det bli bättre.

Sju av tio myndigheter använder sig av lönesättande samtal där lönen görs upp direkt mellan chef och anställd, åtminstone för en del av personalen. Enligt Arbetsgivarverket bestäms lönen för drygt 20 procent av de statligt anställda på detta sätt.

– Mest positivt i rapporten är att andelen lönesättande samtal ökar, och att de som infört metoden inte vill gå tillbaka till det gamla systemet. Att bara fem procent av samtalen slutar i oenighet är också en glädjande kvalitetsstämpel, säger Arbetsgivarverkets Ken Johnsson.

Men Polisförbundet vill framhålla att systemet på många håll inte fungerar.

– Det handlar till exempel om att den lönesättande chefen inte har mandat att förhandla eller att vissa chefer bara meddelar en lön under samtalet, säger Jan Wallin.
– På vissa håll slarvar man också med att involvera facket i det lokala lönebildningsarbetet som ska föregå samtalen, fortsätter han.

Han vill ändå framhålla att det går åt rätt håll. Men om man ska fortsätta med denna lönemodell, så måste det till mer utbildningsinsatser.
Arbetsgivarverket arbetar just nu med att förbättra utbildningen på området.