Lotsar ska hjälpa nyanlända
invandrare in i arbetslivet

arbetslöshet Få nyanlända invandrare kommer ut på arbetsmarknaden. Med lotsar och satsningar för nära en miljard vill regeringen ändra på det. Frågorna om effektivitet och möjligheten att få fast jobb är många.

2 Nov 2009

Integrationen av nyanlända invandrare på arbetsmarknaden har gått trögt.  Regeringens statistik visar att efter tre år har i genomsnitt inte fler än 30 procent ett arbete. Därför tillsattes 2007 en utredning om de "nyanländas arbetsmarknadsetablering" – känd som Röttorps utredning.

 I juni 2008 presenterades föreslagen.  Huvudnumren var dels att byta huvudman från kommunalt till statligt ansvar. Dels införa så kallade "lotsar" – en sorts privata arbetsförmedlare – för att förbättra nyanländas möjligheter att få arbete.

Men sedan blev det tyst. Regeringen lade ingen proposition efter remissrundan. I stället fick arbetsförmedlingarna direktiv att från februari 2009 börja arbeta med så kallade "kompletterande aktörer" – vilka har tydliga likheter med Röttorps föreslagna lotsar.

För varje nyanländ invandrare avsätts en summa pengar för att få denne i arbete. Den kompletterande aktören får en tredjedel av summan för varje nyanländ den åtar sig att coacha mot arbetsmarknaden. Ytterligare en tredjedel när den nyanlände får ett arbete. Och den sista tredjedelen om arbetet varat i sex månader.

Men just när de kompletterande aktörerna kommit igång lade så regeringen i september i år ett lagförslag om att införa de "etableringslotsar" Röttorp förslagit. Lotsen är en vidareutveckling av de kompletterande aktörerna, men går mycket längre. Förslaget, som tas av riksdagen den närmaste tiden, flyttar från den 1 december 2010 över ansvaret för att få ut de nyanlända i jobb från kommunerna till de statliga arbetsförmedlingarna.

Förmedlingarna åläggs upprätta en etableringsplan som den arbetssökande sedan tillsammans med lotsen ska följa. Den nyanlände väljer själv sin lots i ett valfrihetssystem.

Lotsen får, till skillnad från den kompletterande aktören, ett ansvar för den nyanlände som sträcker sig bra mycket längre än att ordna ett arbete. Regeringen skriver i lagförslaget att lotsen ska "beakta den nyanländes hela situation, dvs. familjesituation, behov av hälso- och sjukvård, bostadssituation m.m.". Något som ställer höga kompetenskrav på lotsföretagen.

Redan i dag finns runt 900 kompletterande aktörer. Det är bland annat dessa regeringen förväntar sig ska bli de nya lotsarna. Med 920 nya miljoner anslagna för att få fler nyanlända invandrare i arbete kommer sannolikt antalet lotsar bli fler än dagens kompletterande aktörer.

TCO-tidningen besökte den kompletterande aktören Ingeus kontor i centrala Stockholm. Företaget har även två kontor i Södertälje. Totalt arbetar 20 personer på Ingeus, varav 15 med att coacha arbetssökande. Ingeus ingår i en australisk koncern och har kontrakt med arbetsförmedlingen som kompletterande aktör. Företagets ambition är att på ett och ett halvt år coacha mellan 1 000 och 1 500 nyanlända invandrare, och hade i oktober tagit emot 450 personer. Av dem hade 55 fått jobb.  Men "en majoritet" av jobben var statligt subventionerade instegsjobb, inte tillsvidareanställningar.

Trots den låga siffran är verksamhetschefen för svenska Ingeus, Anne Buckard, nöjd med resultatet.

– Jag är i och för sig aldrig nöjd, men, absolut, med de resultat vi hittills åstadkommit är jag nöjd. Vårt arbete mot arbetsmarknaden bär nu frukt. Arbetsgivare som hittat en bra kandidat från oss kommer nu och behöver en till. I oktober har det exploderat.

Men regeringen är inte nöjd och tycker inte att invandrare kommer tillräckligt fort ut. Är lotssystemet ett bra sätt att gå vidare?

– I dag blir den nyanlände olika behandlad beroende på vilken kommun han eller hon bor i. Utifrån det förstår jag regeringens vilja att med lotssystemet behandla alla lika oavsett var du bor.

– Och jag gillar att jobbsökandet börjar när man kommer till Sverige. För jobben är en framgångsfaktor för allt det andra. Mycket löser sig, du får nätverk, du får information genom dina arbetskamrater och du behöver inte nödvändigtvis sitta i en skolbänk för att lära dig hur försäkringskassan fungerar, om boende och bidrag...  Genom att komma i arbete tidigare så kommer det här också att fungera bättre.

Lots är ett mycket större uppdrag än det ni har i dag som kompletterande aktör.

– Visst, det är ett spännande initiativ. Men man måste också ha respekt för att det tar tid innan det sätter sig, innan man förstått vad som förväntas, vad individerna behöver. Med etableringslotsar kommer det att bli många frågor, en ny myndighet som får ansvaret, många nya leverantörer och definitivt många nya system på en gång. Man måste fråga sig hur det här ska samverka.

Vad säger du om ansvaret som läggs på lotsen?

– Mycket handlar om att samarbeta med andra parter. Vi har kompetens men kan samarbeta med specialister när vi själva inte har kompetensen, som till exempel hälsovård. Det viktiga för regeringen är att beskriva vad man vill åstadkomma, ge ramarna och sedan låta aktörerna man vill samarbeta med få bilda egna konstellationer.

Hur menar du?

– Många bemanningsföretag har redan kompetens för att ge ett helhetserbjudande.  Medan vi som är duktiga på att coacha och matcha samtidigt är medvetna om vad vi inte har och kan, och kan då i stället samarbeta. Ta in specialistkompetenser där det behövs och när det behövs.

Vad har era coacher för kompetens i dag?

– Vi har ekonomer och en professionell dansare, de har studerat personal- och beteendevetenskap, några är socionomutbildade. Kreativa och drivna personer som utöver ett stort socialt patos kan bidra med sin erfarenhet och sina nätverk.

Vilka farhågor har du lotssystemet?

– Många. Den största är att det blir alltför många aktörer. Vilket kommer att skapa svårigheter att kommunicera vårt uppdrag med kunden (arbetsförmedlingen). Det behövs ett forum för att diskutera hur vi tar oss an en stor ny infrastruktur där ingen riktigt vet vad som förväntas av oss.

Är den 1 december 2010 ett alltför snabbt genomförande av lotsreformen?

– Från vårt perspektiv vore det bra om man då väljer att till en början inte har alltför många aktörer, utan systematiskt bygger marknaden och ser vad som fungerar och vad som inte fungerar.

 Att marknaden inte omedelbart släpps fri 2010?

– Nej. Det kan bli problematiskt.

Gert Lundstedt

Fotnot: Ett instegsjobb innebär en subventionerad anställning. Alla arbetsgivare som anställer en nyanländ invandrare kan få 75 procent av lönen i bidrag, dock max 750 kronor per dag. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag av regeringen att informera och hjälpa arbetsgivare och arbetssökande att hitta varandra. 

 

Länkar: Röttorps utredning: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/106508
Regeringens lagförslag "Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering": http://www.regeringen.se/sb/d/8145/a/131358