Forskaren Roland Paulsen tycker det är fel att försöka skapa jobb. Foto: Anna Lindqvist

”Många har ett tomt arbete”

arbetssamhället Allt fler jobb är innehållslösa och onödiga. Därför kan det vara moraliskt befogat att smita undan arbete. Det hävdar sociologen Roland Paulsen.

30 Aug 2010

Trots att produktionen dubblerats arbetar varje anställd i dag 100 timmar mer årligen än på 70-talet – en ekvation som del har svårt att få ihop. 

– Jag tycker vi har en konstig syn på arbete och att det är märkligt att partierna försöker skapa jobb. Alla är så överens om att slutmålet ska vara full sysselsättning att vi skapar onödigt arbete utan produktivt innehåll, säger Roland Paulsen, forskare på sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Han har precis släppt boken "Arbetssamhället" som handlar om att arbeten förlorar i substans när teknologin utvecklas. I sin forskning har han intervjuat 40 personer som har ett heltidsjobb men inte ens arbetar halva tiden.

– Jag kallar det för tomt arbete. Det gäller främst tjänstemän och många av dem ägnar sig åt privata aktiviteter på jobbet. Ju mer expertis du har desto svårare är det för arbetsgivaren att veta hur mycket du jobbar.

En banktjänsteman som han intervjuat ägnade en kvart av sin tid varje dag till arbete. Men när han till slut berättade för chefen ledde det inte till någon lösning, i stället fick han en halvtidstjänst.

– En del blir delegerade mer arbetstid än vad de behöver och då kan man hamna i en rävsax. Det kan övergå från att vara en befrielse till en förbannelse och ju längre tid det går desto svårare är det att säga till.

Men Roland Paulsen tycker också att det kan vara befogat att undvika arbetsuppgifter.

– I de flesta yrken finns onödiga uppgifter och i de fall då arbetet bara bygger på att man bara ska ha något att göra kan det vara fullt moraliskt att dra sig undan, säger han.

En del arbeten tycker han till och med är onödiga för samhället. Som exempel nämner han reklammakare, telefonförsäljare, fastighetsmäklare, nagelskulptörer och sin egen yrkeskategori sociolog. Medan lärare, läkare och sjuksköterskor behövs.

– Om vi sociologer gick ut i generalstrejk så skulle det inte märkas men om det gällde alla sjuksköterskor skulle det bli en katastrof. Jag tycker också att det finns skadliga jobb, så som vapeningenjör eller de som gör skräpmat. Det vore en vinst om de försvann.

Han anser också att de som tjänar mest oftast gör minst, men poängterar att detta bara är hans egna värderingar av arbete.

– Sophämtare och sjuksköterskor har låg lön. Medan de som tjänar mest inte gör något alls utan bara äger och flyttar runt pengar. Ju mindre man bidrar med desto mer tjänar man generellt.

Själv arbetade han under sina studier i tre år som spärrvakt på SL och när han en hel natt bara stämplat tio biljetter funderade han ibland på vad han bidrog med.

– Jag tyckte verkligen om jobbet på SL. Jag var helt fri, visserligen låst till en plats, men hade ändå tillåtelse att ta med min laptop, läsa böcker och ändå få betalt för det, säger han.

Natalie Roos Holmborg
Reporter
Work+46 (0)8 782 92 16
Skicka e-post

Senaste Twitter-inlägg:
Laddar...