Gunnar Axén tror att läget är gynnsamt för en ny a-kassa. Foto: Lars Laurén

”Märkligt att sjukförsäkringen är obligatorisk men a-kassan frivillig”

a-kassan Gunnar Axén, M, skissar på en a-kassa med en obligatorisk del, gärna sammanslagen med sjukförsäkringen, och frivilliga tillägg som med fördel kan hanteras av facket och arbetsgivarna.

Skriv ut
Skicka till en vän
Dela med andra

Tipsa

13 Okt 2010

Gunnar Axén, riksdagsledamot, M, är ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott och leder tills vidare även den parlamentariska utredning som ska se över sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. I utredningen har han efterträtt Ulf Kristersson sedan denne blev socialförsäkringsminister.

Så det är definitivt en nyckelspelare i matchen om framtidens a-kassa som vi ber att beskriva hur a-kassan borde se ut.
Gunnar Axén understryker flera gånger under denna ganska öppenhjärtliga intervju att allt han säger är skisser, idéer och att allt är förhandlingsbart.

– Det är viktigt att vi kan hitta en bred politisk lösning. Våra trygghetssystem är alldeles för viktiga för att det ska ändras fram och tillbaka med tvära kast. Då får man ett sådant här lappverk som vi har i dag.

– Jag kan vara rak och öppen men vill då understryka att jag vill inte låsa mig vid något.

Han inleder med vilka principer som han, och hans parti, anser borde finnas i väl fungerande och väl balanserad arbetslöshetsförsäkring.

Alla som trätt in på arbetsmarknaden ska omfattas.
Hur det inträdet ska beskrivas och definieras får man fundera vidare på. Nästa princip är att försäkringen bör vara trygg och förutsägbar.

Den ska var utformad så att den stöder arbetslinjen och inte stänger in människor i arbetslöshet. Väl avvägd så att det verkligen är en omställningsförsäkring och att det finns en aktiv arbetsmarknadspolitik kopplad till den med stöd i form av fortbildning, omskolning och praktikinsatser.

– När jag säger att den ska omfatta alla arbetsmarknaden så invänder många att vid en obligatorisk kassa skulle det system vi har idag helt upphöra.

– Men jag vill inte utesluta att de nuvarande kassorna kan spela en betydande roll även i en modell med en a-kassa som omfattar alla.

Gunnar Axén drar den vid det här laget väl kända parallellen till den obligatoriska trafikförsäkringen.

– Jag vet att exemplet är lite halsbrytande men där har vi ett obligatorium där vi själva väljer försäkringsbolag. Och om man inte har tagit en försäkring så är man ändå med i den allmänna delen och fångas upp av trafikskadeföreningen om något händer.

Han tycker att den nuvarande frivilligheten är problematisk.

– Det är inte rimligt att en del resonerar så att jag kommer aldrig at bli arbetslös så jag avstår. Men en vacker dag sitter man där och hamnar i stället på kommunens försörjningsstöd med mycket små ekonomiska marginaler.

– Det är ju lite märkligt att vi har en sjukförsäkring som är obligatorisk men en a-kassa som är frivillig.

Därmed är Gunnar Axén inne på en annan sak utredningen ska titta på nämligen om dessa båda försäkringar vinner på att sammanföras.

– Det kan finnas en poäng i att sammanföra dem i en försäkring men kanske med olika villkor beroende på vad man drabbats av eftersom den som drabbats av allvarliga sjukdomar och olyckor behöver ett mer långsiktigt stöd än den som är i omställning under en arbetslöshetsperiod.

Har man en huvudman så slipper man också att människor bollas mellan myndigheter eller faller mellan maskorna. Men hur bör det i så fall bli med ersättningen?

– Kanske med samma ersättning initialt men den bör ju utformas med tanke på att arbetslöshetsförsäkringen gäller omställning och där man kan ställa krav på den enskilde men när det gäller sjukförsäkringen måste det finnas utrymme för människor som blir långvarigt sjuka att känna ekonomiskt trygghet.

– Om man vrider ytterligare ett varv på det här så kan man se över hur det här ska balanseras mellan ett offentligt huvudmannaskap eller ett huvudmannaskap för arbetsmarknadens parter.

– Om vi ska ha en offentlig del av försäkringen eller en kollektivavtalad. Jag tror för min del mer på ett ökat ansvar för parterna än för en offentlig huvudman.

– Vi ser på de kollektivavtalade tilläggsförsäkringarna att parterna är väldigt bra på att utforma tilläggsförsäkringar som anpassas till de krav och önskemål som medlemmarna har.

– Men samtidigt finns en nackdel. Det är att här står det offentliga för en absolut del av kostnaden och kostnaden för tilläggsförsäkringen ovanpå är rätt liten för parterna. Samtidigt vet vi att det kan leda till beteendeförändringar på individnivå som gör att den stora kostnaden skjuts över på det allmänna.

Då måstE man få en balans om gör att man inte kan skjuta kostnaden ifrån sig, fortsätter Gunnar Axén.

– Man kan tänka sig en lagstadgad miniminivå på vad den försäkrade ska erhålla, alltså hur länge och vilken ersättningsnivå, vilken form av omställningsstöd man ska ha rätt till. Vi kan lagstifta om ett ramverk för vad som är miniminivån. Men sedan kan parterna finna lämpliga frivilliga kollektivavtalade tilläggslösningar.

En annan del av utredningen, och kanske den av fackföreningsrörelsen mest kritiserade, handlar om de differentierade avgifterna. Det vill säga att den som i dag tillhör en kassa med hög arbetslöshet får betala en högre avgift.

Tror Gunnar Axén på den bakomliggande idén att detta, via påverkan på lönebildningen, verkligen kan sänka arbetslösheten?

– Det står i direktiven att vi ska beakta detta och det ska vi givetvis göra.

Han låter ändå inte helt övertygad om själva effekten.

– Det ju inte helt tydligt att differentierade avgifter har en så stark påverkan på lönebildningen. Men det kan finnas ekonomiska drivkrafter och styrmedel som går att bygga in och som inte behöver bygga på den individuella personliga avgiften.

Hurdå?
– Det måste vi titta riktigt noga på. Om man ska ha ett sådant inslag med individuella differentierade avgifter till kassan ska det i så fall vara för att det finns en bevisad effekt.

– Men om man tänker sig en modell där man har ett delat ansvar mellan det offentliga och parterna så kommer ju när man diskuterar tilläggsförsäkringar ovanpå ett obligatorium så kommer det att vara med i samma vågskål i en lönebildningsprocess.

Han betonar åter att detta är fråga om skisser och att skissen är att flytta lönebildningspåverkan till det frivilliga tillägget. Om man tillåter sig att åter använda trafikförsäkringsjämförelsen så får ju till exempel en 18-åring som vill försäkra en motorcykel frivilligt betala mer än en 50-årig volvoägare med eget garage.

Han ger också dem rätt som beskriver dagens orättvisa i att vissa kan välja mellan flera kassor medan andra är hänvisade till en enda.
Gunnar Axén betonar också att om lönebildningen är en del så är det minst lika viktigt att man har så effektiva omställningsmöjligheter och åtgärder som möjligt. Det kanske till och med är rimligt att den som betalar en högre premie också har rätt till mer åtgärder.

Tror han då, slutligen, att det politiska läget talar för en ny robust arbetslöshetsförsäkring.
Han tror precis som sin utredningssekreterare att det parlamentariska läget gör att breda parlamentariska överenskommelser är viktiga.

– Rent praktiskt för oss som jobbar i utredningen är det vikigt att vi bygger upp ett internt arbetsklimat som gör att vi vågar diskutera öppet och liter grann kliver upp ur de partipolitiska hjulspår vi hållit oss i åratal.

– Och våga blicka mot horisonten och ställer oss frågan: Vad är det vi vill uppnå? Vad ska människor känna inför den trygghetslösning som vi erbjuder.

– Socialförsäkringar borde inte vara föremål för dagspolitisk debatt som det blivit. Människor måste känna trygghet och veta att det fungerar över tid.

Kan du kommentera de envisa ryktena om att en obligatorisk a-kassa ska få ett tilläggsdirektiv, en slags snabbspår genom utredningen?
– Njae, jag inte hört några sådan rykten eller sett något sådant tillägg.
Jag tycker att finns en klar poäng i att titta på de här försäkringarna som en helhet.