Om man arbetar natt är det medsolsrotation att föredra: Minst elva timmars vila mellan skiften och sen start av morgonskiftet Foto: Radius/SCANPIX
Mer forskning om arbetstidernas effekt på hälsa och säkerhet i vården behövs
arbetsmiljö Nattskiftsarbete medför kraftigt störd sömn och med höjd olycksrisk som följd. Nu behövs mer forskning kring arbetstiderna och deras påverkan på hälsa och säkerhet inom vården. Det skriver Göran Kecklund, Micahel Ingre och Torbjörn Åkerstedt i en ny rapport.
19 Okt 2010
Forskartrion är verksam med Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Deras rapport presenteras i dag, den 19 oktober, vid en konferens som arrangeras av Vårdförbundet, Sveriges kommuner och landsting och Pacta.
Innehållet baseras på en äldre rapport från 2001 som har uppdaterats med forskningsresultat från det senaste tio åren samt en pågående studie av verksamhetsanpassade arbetstider inom sjukvården.
Författarna konstaterat att skiftarbete med nattskiftsinslag medför kraftigt störd sömn och ökar risken för medicinska felbehandlingar. Detta eftersom arbete och vila då kommer i konflikt med vår biologiska dygnsrytm.
Om man arbetar natt är det medsolsrotation att föredra. Det innebär få nattskift i rad, utspridd ledighet, minst elva timmars vila mellan skiften och sen start av morgonskiftet.
Långa arbetspass är vanliga inom vården och flera andra sektorer. Arbetspass upp till tio–tolv timmar har måttliga negativa effekter och arbetsförhållandena är bra, det vill säga om arbetet är lätt, självstyrt och utrymmen för spontana vilopauser ges, och om de långa skiften sker under maximalt tre-fyra dygn.
För andra grupper, särskilt inom transportsektorn, börjar olycksrisken accelerera när arbetsskiftet är längre än åtta timmar.
Några studier har undersökt arbetstidsreduktion för jourarbetande läkare, exempelvis en minskning från 56 till 48 timmar, och dessa visar att minskningen ökar sömnlängden och minskar förekomsten av medicinska felbehandlingar.
Inflytande över arbetstiden är uppskattat bland skiftarbetare och andra arbetstagare. Det är förenat med lägre sjukfrånvaro , minska risk för förtidspensionering och bättre självrapporterad hälsa. Effekterna på säkerheten är dock dock okända, skriver forskarna. En preliminär analys av verksamhetsanpassad arbetstid vid två sjukhus i Mälardalen redovisa i rapporten. Men mer omfattande studier behövs.
Anpassningen till skiftarbete kan förmodligen underlättas genom rådgivning kring sömnstrategier och livsststil samt starkt ljus på arbetsplatsen, enligt forskarna som konstaterar:
”Det är anmärkningsvärt att det inte finns någon aktuell och representativ svensk undersökning av arbetstider i vården och dess effekter på hälsa och säkerhet. Vi behöver forskning kring vilka olika former av skiftarbete som förekommer inom sjukvården – speciellt med avseende på långa pass (och övertidsarbete), kort dygnsvila och längden på arbetsveckan – och relatera arbetstiderna till objektiva indikatorer på hälsa (sjukdomsdiagnoser och sjukfrånvaro) samt säkerhet (till exempel inrapporterade felbehandlingar inom vården).”
Mer forskning om arbetstidsmodeller behövs också, anser de. Även individuella skillnader behöver uppmärksammas eftersom det är uppenbart att tåligheten när det gäller skift- och nattarbete varierar stort.
Lennart Frykskog
Red. sekr.
Work+46 (0)70 668 91 64
Skicka e-post
Skriv kommentar