Foto: Lennart Frykskog

Norge kan bli förebild för
ny lag om meddelarskydd

whistleblower Svenska visselblåsare behöver bättre skydd, enligt en ny rapport. Norge kan vara förebild. Där skyddar arbetsmiljölagen alla som slår larm om missförhållanden – oavsett var de jobbar.

18 Nov 2011

Anställda som törs blåsa i visselpipan spelar en avgörande roll i arbetet mot korruption. Därför är det viktigt att de som larmar om olika missförhållanden har ett starkt och tydligt skydd.

Det säger Transparency International Sverige i en rapport, som diskuterades på ett seminarium på onsdagen. De svenska lagreglerna behöver ändras, anser organisationen.

– Man kan sätta ett stort frågetecken för om Sverige gör det som krävs för att skydda visselblåsare, sa rapportförfattaren Per Larsson, doktorand i juridik vid Stockholms universitet.

Europadomstolen slog till exempel nyligen fast att det kränkte yttrandefriheten i konventionen om de mänskliga rättigheterna, då ett tyskt vårdbolag avskedade en sjuksköterska. Hon hade anmält arbetsgivaren till åklagare, efter att förgäves ha påtalat att äldreboendet där hon jobbade var underbemannat.

Flera länder, som Storbritannien och Norge, har på senare år ändrat sina regler för att uppmuntra och skydda visselblåsare.

Regering och riksdag bör överväga en lag som skyddar alla anställda som – i god tro och på rimliga grunder – larmar om allvarliga missförhållanden eller oegentligheter på jobbet, anser Transparency International. Provanställda, projektanställda, inhyrda och andra som har en svagare ställning på arbetsplatsen, bör man tänka särskilt på.

– En lagstiftning som liknar den i Norge kan lösa upp många av knutarna när det gäller meddelarskydd, sade Per Larsson.

I Norge finns skyddet i arbetsmiljölagen sedan 2007. Alla arbetstagare har rätt att slår larm (”varsla”) om kritikvärda förhållanden i verksamheten. Det spelar ingen roll om arbetsgivaren är privat eller offentlig. Det behöver inte heller handla om direkta brott.

– Rätten gäller även andra centrala normer av samhällsintresse, till exempel välkända etiska regler i en bransch eller i samhället, sa Birthe Taraldset, jurist vid universitetet i Bergen, på seminariet.

En förutsättning är att arbetstagarens påståenden är försvarliga. Det kan prövas av domstol. Då är det arbetsgivaren som ska bevisa att den anställda var ute i ogjort väder. Inget sådant fall är ännu avgjort i högsta instans.

Det är förbjudet att på något sätt straffa den som slagit larm. Dessutom måste arbetsgivaren ha interna system som gör det lätt att påtala missförhållanden.

– Syftet är att säkra en organisationskultur där arbetstagare är trygga att slå larm då de känner att något inte är som det bör.

Den svenska riksdagen vill stärka visselblåsares ställning, sade Karin Granbom Ellison, FP, ledamot av konstitutionsutskottet. Lagstiftningen är splittrad. Det är svårt för anställda att veta vilket skydd de har.
KU gav i våras regeringen i uppdrag att se över skyddet ”i ett lämpligt sammanhang”, påpekade hon.

– Att reglera frågan inom skattefinansierad vård och omsorg har högsta prioritet, men även andra sektorer är viktiga. Nu är väl ett lämpligt tillfälle?